Direkt till innehållet

Influensa och influensavaccination

Influensa är en virusinfektion som förekommer i Sverige praktiskt taget varje vinter. Infektionen yttrar sig som en akut luftvägsinfektion med allmän sjukdomskänsla. Feber, torrhosta, huvudvärk och muskelvärk är vanliga symptom. För många är influensa obehaglig men ofarlig. För andra kan sjukdomen bli allvarlig, med ökad risk för lunginflammation och andra komplikationer.

Det finns tre olika influensavirustyper; A, B och C. Influensa A och B ger upphov till typiska influensasymtom hos människa, influensa C endast lindriga förkylningssymtom. Till influensa A finns olika subgrupper, beroende på varianter av ytantigen. Det är influensa A som orsakar de största epidemierna.

Vi skiljer på tre typer av influensa:

  1. Säsongsinfluensan kommer varje vinter. Den orsakas av ett virus som bara är lite förändrat med avseende på ytantigen jämfört med föregående års influensavirus, varför många av oss är immuna och epidemin begränsas.
  2. Pandemisk influensa kallas den influensasjukdom som orsakas av ett helt nytt virus som ingen är immun mot. Detta virus sprider sig snabbt över hela världen och kan allvarligare sjukdom hos stora delar av befolkningen.
  3. Fågelinfluensa är en sjukdom bland fåglar. Mottagligheten för fågelinfluensavirus är i normalfallet låg bland människor.

Influensavaccination

Varje år gör Världshälsoorganisationen, WHO, bedömningar om vilka virusstammar som förväntas cirkulera och vaccinet mot säsongsinfluensan varierar i sammansättning utifrån dessa rekommendationer. Vanligen ingår en kombination av tre eller fyra virusstammar; två influensa A- och en eller två Influensa B-typer.

Unga människor utvecklar i regel ett gott antikroppssvar efter vaccination, äldre personer och patienter med vissa kroniska sjukdomar svarar sämre. Skyddseffekten av vaccinet är således beroende av individuella faktorer, men givetvis också av hur väl den i samhället aktuella influensastammen överensstämmer med vaccinstammen. Det är därför inte förvånande att studier av influensavaccinets skyddseffekt visat stora variationer. För personer under 65 år med normalt immunförsvar anges ett genomsnittligt skydd mot klinisk influensa vara 60 - 80 procent vid god överensstämmelse mellan epidemistam och den stam som ingår i vaccinet.

Även om skyddseffekten mot influensainfektion är ofullständig har ett stort antal studier visat att vaccination kan minska risken för allvarliga komplikationer och död i samband med influensa.

En nackdel med dagens influensavacciner är det kortvariga och subtypsspecifika skyddet. Ny vaccination måste därför genomföras inför varje influensasäsong.

Läs mer om årets influensakampanj 2019/2020 här

Riskgrupper som rekommenderas vaccination

  • personer över 65 år, oavsett hälsotillstånd
  • gravida kvinnor i andra och tredje trimestern
  • samt personer med:

    • kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom
    • diabetes mellitus
    • nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling
    • kronisk lever- eller njursvikt
    • astma (för barn- och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning)
    • neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
    • barn med flerfunktionshinder
    • extrem fetma (BMI >40)

Antivirala medel

Tamiflu och Relenza är läkemedel med aktivitet mot influensavirus typ A och B. Dessa kan användas förebyggande för exponerade personer i riskgrupp eller som behandling av influensa hos svårt sjuka som behöver sjukhusvård.

Läs mer i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för antivirala medel vid influensa

Vaccination mot influensa – om ordinationsrätt

Föreskrifterna HSLF-FS 2017:37 och HSLF-FS 2018:43 reglerar vem som får ordinera vaccin.

Leg. sjuksköterska

Får administrera men inte ordinera vaccin. Dokumenterad läkarordination för varje patient som ska vaccineras krävs.

Distriktssjuksköterska eller barnsjuksköterska

Har egen ordinationsrätt för influensa- och pneumokockvaccin till definierade riskgrupper. Ingen läkarordination krävs för dessa. För vaccinering av friska som inte tillhör riskgrupp krävs dokumenterad läkarordination för varje patient som ska vaccineras.

Leg. sjuksköterska med dokumenterad utbildning som motsvarar vaccinationsutbildning som ges under vidareutbildning till distriktssjuksköterska eller barnsjuksköterska

Verksamhetschef bedömer om den dokumenterade utbildningen når upp till kraven på att den ska motsvara utbildning under vidareutbildning till distriktssjuksköterska eller barnsjuksköterska. Om den gör det kan verksamhetschefen ge ett skriftligt uppdrag till den aktuella sjuksköterskan och ge ordinationsrätt för influensa- och pneumokockvaccination. Uppdragsblankett görs i två exemplar, signeras av verksamhetschef och uppdragsmottagare. Om verksamhetschefen inte är läkare ska också medicinskt ansvarig läkare skriva under.

Senast ändrad: