Direkt till innehållet

Kunskapsstyrning

Syftet med kunskapsstyrning är att alltid ge patienten bästa möjliga vård baserat på bästa tillgängliga kunskap. Kunskapsstyrning innebär att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom alla verksamheter. Kunskapsstyrning ska säkerställa att bästa tillgängliga kunskap används vid beslut som direkt rör patientverksamhet men också beslut som rör investeringar och produktionsstruktur.

Kunskapsstyrningsstrukturen består av fyra delar, kunskapsinhämtning, kunskapssamordning, ordnat införande och kunskapsanvändning uppföljning.

Bild på kunskapsstyrningens olika delar; kunskapsinhämtning, kunskapssamordning, ordnat införande och kunskapsanvändning/uppföljning

Kunskapsinhämtning innebär att det finns tillgängliga kunskapsstöd, kunskapsutvecklingsinsatser och förändringskunskap i organisationen.

Kunskapssamordning av kunskapsstyrning innebär bearbetning och initiering av insatser utifrån kunskapsinhämtning, sakkunnigstrukturer och processtöd, samt förberedelser inför ett ordnat införande.

Ordnat införande innebär att det finns strukturer för beslut om användning av kunskap efter kunskapsinhämtning och kunskapssamordning. I Region Halland används ett Prioritering och evidensråd (PER). Till detta råd inhämtas och samordnas konsekvensbeskrivningar och rekommendation för beslut lämnas.  Beslut fattas av hälso- och sjukvårdsdirektören och kommuniceras för att implementeras i organisationen.

Kunskapsanvändning/uppföljning innebär att följa upp beslutad tillgänglig kunskap utifrån vad som har effekt, kunskapsbaserade kvalitetsindikatorer och kvalitetsmått i produktionsplaneringen.

Senast ändrad: