Direkt till innehållet

Kunskapsstyrning

Syftet med kunskapsstyrning är att alltid ge patienten bästa möjliga vård baserat på bästa tillgängliga kunskap. Kunskapsstyrning innebär att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom alla verksamheter. Kunskapsstyrning ska säkerställa att bästa tillgängliga kunskap används vid beslut som direkt rör patientverksamhet men också beslut som rör investeringar och produktionsstruktur.

Kunskapsstyrningsstrukturen består av fyra delar, kunskapsinhämtning, kunskapssamordning, ordnat införande och kunskapsanvändning uppföljning.

Bild på kunskapsstyrningens olika delar; kunskapsinhämtning, kunskapssamordning, ordnat införande och kunskapsanvändning/uppföljning

Kunskapsinhämtning innebär att det finns tillgängliga kunskapsunderlag, kunskapsutvecklingsinsatser och förändringskunskap i organisationen.

Kunskapssamordning innebär en regional kunskapsstyrning som bearbetare och initierar insatser utifrån kunskapsinhämtning, sakkunnigstrukturer och processtöd.

Ordnat införande innebär att det finns en struktur för beslut om användning av ny kunskap. I Region Halland används ett Prioritering och evidensråd (PER). Till detta råd inhämtas och samordnas konsekvensbeskrivningar och rekommendation för beslut lämnas.  Beslut fattas av HSD och kommuniceras för att implementeras i organisationen.

Kunskapsanvändning/uppföljning innebär att det finns tillgänglig kunskap om VAD som har effekt, att det finns kunskapsbaserade kvalitetsindikatorer och att det finns kvalitetsmått i produktionsplaneringen.

Senast ändrad: