Till skillnad från vad som gäller för barn finns det ingen lagstadgad anmälningsskyldighet för hälso- och sjukvården att göra en orosanmälan avseende vuxna personer. För vuxna personer är utgångspunkten att individen själv bestämmer om stöd ska tas emot och om kontakt ska tas med socialtjänsten eller annan myndighet.
Hälso- och sjukvården har däremot ett ansvar att uppmärksamma när en vuxen person kan vara i behov av stöd, informera om vilka insatser som finns och erbjuda hjälp att komma i kontakt med lämpliga verksamheter. Vid misstanke om våld i nära relationer ska den vuxna personen erbjudas information om stöd och hjälp samt, om personen samtycker, hjälp att ta kontakt med socialtjänst eller annan stödinstans.
Vad menas med "orosanmälan för vuxen"?
Begreppet orosanmälan för vuxen används ofta i vardagligt språk men har inte lagstöd och innebörd som en orosanmälan avseende barn.
När medarbetare talar om att göra en "orosanmälan för vuxen" kan det handla om olika situationer, exempelvis:
- att hjälpa en vuxen person att ta kontakt med socialtjänsten efter samtycke,
- att lämna uppgifter till socialtjänsten med stöd av särskild lagstiftning,
- att göra en anmälan enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM),
- att konsultera socialtjänsten eller annan myndighet kring en situation utan att röja patientens identitet.
Det är därför viktigt att först ta ställning till vilken situation som föreligger och vilka regler som gäller i det enskilda fallet.
Hälso- och sjukvårdens ansvar
När det finns tecken på att en vuxen person far illa, utsätts eller utsätter andra för våld, lever under förtryck, har missbruksproblematik eller av andra skäl kan vara i behov av stöd bör hälso- och sjukvården:
- uppmärksamma situationen,
- ställa relevanta frågor och erbjuda möjlighet till samtal i enrum,
- informera om tillgängliga stödinsatser,
- erbjuda hjälp att ta kontakt med socialtjänst, polis eller annan stödverksamhet,
- dokumentera relevanta uppgifter i patientjournalen,
- erbjuda fortsatt stöd och uppföljning inom vården.
Samtycke är huvudregel
Huvudregeln är att uppgifter om en vuxen patient inte får lämnas till socialtjänsten utan patientens samtycke.
Om patienten samtycker bör hälso- och sjukvården hjälpa till att förmedla kontakt med socialtjänsten eller annan relevant stödinstans och lämna de uppgifter som behövs för att patienten ska kunna få stöd. Vid våldsutsatthet i nära relation ska sådan hjälp erbjudas.
Om patienten inte vill att kontakt tas med socialtjänsten ska detta respekteras. Hälso- och sjukvården bör då fortsätta erbjuda stöd, information och motiverande samtal utifrån patientens behov. Vid våld i nära relationer rekommenderas att frågan återkommande följs upp vid senare vårdkontakter.
När kan uppgifter lämnas utan samtycke?
Det finns situationer där lagstiftningen medger eller kräver att uppgifter lämnas vidare trots att patienten inte samtycker.
Oro för barn
Om det finns barn under 18 år som riskerar att fara illa på grund av den vuxnas situation ska orosanmälan till socialtjänsten göras enligt gällande bestämmelser.
Detta gäller även om den vuxna patienten motsätter sig kontakt med socialtjänsten eller motsätter sig att uppgifter lämnas vidare.
Misstanke om behov av vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)
Läkare har skyldighet att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att en person kan vara i behov av vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Detta gäller när förutsättningarna för sådan anmälan är uppfyllda.
Akut fara för liv eller hälsa
Om en situation innebär allvarlig och akut fara för liv eller hälsa kan nödbestämmelsen i brottsbalken vara tillämplig. Bedömningen behöver göras utifrån den aktuella situationen och vid behov i samråd med chef, juridisk funktion eller annan relevant kompetens.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och annan särskild lagstiftning
I vissa situationer kan LPT eller andra sekretessbrytande bestämmelser aktualiseras. Vilka möjligheter som finns att lämna uppgifter vidare måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Snabbguide
| Situation | Krävs samtycke för kontakt med socialtjänsten? | Kommentar |
| Vuxen person utsatt för våld i nära relation eller annan situation som tyder på stödbehov | Ja, som huvudregel | Erbjud stöd, information och hjälp att ta kontakt med socialtjänsten. |
| Vuxen person utsatt för våld eller annan situation som tyder på stödbehov och det finns barn som kan fara illa | Nej, avseende barnärendet | Orosanmälan för barnet ska göras. |
| Misstanke om att en person kan vara i behov av vård enligt LVM | Nej | Läkare kan ha anmälningsskyldighet enligt LVM. |
| Vuxen person med psykisk ohälsa | Ja, som huvudregel | Bedömning görs enligt ordinarie regelverk och patientens samtycke är utgångspunkt. |
| Akut fara för liv eller hälsa | Beror på situationen | Särskilda regler kan vara tillämpliga och individuell bedömning krävs. |
Vid osäkerhet
Om du är osäker på hur en situation ska hanteras:
- diskutera med närmaste chef,
- rådgör med verksamhetens medicinska ansvariga funktion,
- kontakta juridisk kompetens vid behov,
- rådgör med socialtjänsten utan att röja patientens identitet om vägledning behövs,
- dokumentera gjorda bedömningar och åtgärder.
Målet är att den vuxna personen ska erbjudas stöd och skydd utifrån sina behov samtidigt som gällande bestämmelser om självbestämmande, sekretess och informationsöverföring följs.
Kontaktuppgifter
| Kungsbacka | 0300-83 40 00 |
| Varberg | 0340-880 00 |
| Falkenberg | 0346-88 60 00 |
| Halmstad | 035-13 70 00 |
| Laholm | 0430-150 00 |
| Hylte | 0345-180 00 |
Relevanta sidor på Vårdgivarwebben
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer - Vårdgivare
Orosanmälan / Vid oro för barn - Vårdgivare
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) - Vårdgivare