Direkt till innehållet

Lagar, regler och definitioner – Avgiftshandboken

Dag före röd dag

Dag före röd dag som infaller på en vardag räknas som lördag, exempelvis trettonafton, julafton, nyårsafton, dag före Svenska flaggans dag, dag före 1:a maj, midsommarafton, skärtorsdag och dag före Alla helgons afton.

Folkbokföring

En utländsk person som blir folkbokförd i Sverige får ett svenskt personnummer av Skatteverket. Att vara folkbokförd innebär att man betalar vanlig patientavgift för hälso- och sjukvård. Innan dess finns ett uppehållstillståndskort som ger personen i fråga rätt att befinna sig i Sverige under tiden ärendet handläggs.

Att ha uppehållstillstånd i Sverige ger inte en person rätt till subventionerad avgift för hälso- och sjukvård, utan reglerna för avgifter för sjukvård gäller enligt de regler som finns kring utländsk person.

När en person beviljats rätten att få folkbokföra sig ska personen ansöka om folkbokföring hos Skatteverket. Skatteverket sätter datum för folkbokföring till det datumen då ansökan gjordes.

Detta innebär att om person ansökt om folkbokföring t ex 130701, besökt vården 130705 och får besked från Skatteverket att de räknas som folkbokförda fr om 130701, har rätt att få tillbaks det större beloppet enligt utomlänsprislistan och istället endast betala subventionerad patientavgift.

Återbetalning

Personer som vänder sig till vården kan på två sätt få tillbaks sina pengar. Beslut om folkbokföring ska visas, titta så att datum stämmer alternativt titta i Master.

Om person fått faktura som ej är betald, betalt kontant eller betalt med betalkort för öppenvårdsavgiften, ska personen vända sig till den verksamhet där öppenvården utfördes.

Är fakturan betald vänder sig personen till verksamhetens Ekonomiavdelning. Vid avgifter för vårddygn vänder sig personen till verksamhetens Ekonomiavdelningen.

Folkbokföringslagen

Utdrag ur Folkbokföringslag (1991:481)

§ 1 Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen.

Vigsel, födelse och dödsfall i landet skall registreras även i fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd. Folkbokföring och sådan registrering som avses i andra stycket sker genom Skatteverkets försorg. Lag (2003:657).

§ 3 Den som efter inflyttning kan antas under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år skall folkbokföras.

Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet skall folkbokföras om han med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist här.

§ 4 En utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd skall inte folkbokföras om han eller hon saknar sådant tillstånd och det inte finns synnerliga skäl för att han eller hon ändå folkbokförs.

§ 18a En person som inte är eller har varit folkbokförd får efter begäran från en myndighet eller ett annat organ som regeringen bestämmer tilldelas ett särskilt nummer (samordningsnummer).

Samordningsnumret ska utgå från den födelsetid som det rekvirerande organet uppger. Numret ska anges med två siffror för vardera år, månad och dag i nu nämnd ordning.

Siffrorna för dag ska adderas med 60. Därefter anges ett tresiffrigt individnummer, som är udda för män och jämnt för kvinnor, samt en kontrollsiffra.

Vad som sägs i 18 § fjärde stycket gäller även samordningsnummer. Lag (2009:272)…

§ 20 Den som kan antas under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad om inte annat följer av andra stycket eller 14 §. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska avregistreras om han med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist utom landet.

En vistelse utom landet som föranleds av uppdrag som ledamot av Europaparlamentet ska inte leda till avregistrering.

Läs mer i Folkbokföringslag (1991:481) på webben.

Gränsdragning sjukvård – hälsovård

Ur avgiftssynpunkt skiljer man på

  • vård som regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), dvs åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.
  • vård som ej regleras i Hälso- och sjukvårdslagen, t ex förebyggande vård, hälsoundersökningar, vaccinationer, vissa intyg mm.

Gränsdragning mellan sjukvård och hälsovård kan ibland vara svår att göra. Om en person söker läkare därför att han tror sig vara sjuk, skall det anses vara sjukvård, även om läkare inte kan konstatera någon sjukdom. Bedömningen av om vården skall anses som sjukvård görs i tveksamma fall av läkaren.

Gränsdragning öppen och sluten vård

Man skiljer på öppen och sluten vård. Annan hälso- och sjukvård än sluten vård och hemsjukvård benämns öppen vård.

Öppen sjukvård är när en patient söker vård hos t ex specialistläkare i allmänmedicin, övriga specialistläkare, sjukgymnast eller distriktssköterska.

Dessutom ingår också hembesök, polikliniska operationer, dagkirurgi samt recept och förlängt sjukintyg efter telefonkontakt i begreppet öppen vård.

HSL – Hälso- och sjukvårdslagen

Enligt hälso- och sjukvårdslagens § 3 skall varje landsting erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget.

Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt skall landstinget medverka för en god hälsa hos hela befolkningen.

Med hälso- och sjukvård avses enligt § 1 åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.

Vårdavgifter och avgifter med anledning av att patienter uteblir från avtalade besök får tas ut av patienterna enligt grunder som landstinget bestämmer (§ 26 hälso- och sjukvårdslagen).

För sluten vård får landstinget fastställa avgiftsnivåer i olika inkomstintervall och besluta om vilka regler om nedsättning av avgiften som skall gälla. Högsta avgiftsbelopp för sluten vård är 100 kronor för varje vårddag.

Läs mer om HSL på webben.

Kompensation till patient för ekonomiska utlägg vid inställd vård

Reglerna gäller vårdgivare inom Region Halland, LF § 91/06.

Ersättning utbetalas endast vid planerade/förbokade vårdtillfällen där patienten getts en tid för vårdtillfället.

Regelverket finns i bifogad fil som också kan lämnas ut till patient.

Kostnaderna ska belasta den mottagning/avdelning som förorsakat dem.

  • Patienten skall vända sig till den mottagning/avdelning där vården blev inställd.
  • Patienten skall skriftligen begära ersättning hos mottagningen/avdelningen och bifoga erforderliga kvitton/intyg. Särskild blankett finns i bifogad fil som ska lämnas ut till patienten.
  • Mottagningen/avdelningen godkänner/attesterar kvitton/intyg enligt reglerna och vidarebefordrar underlagen till respektive ekonomiavdelning för utbetalning.
  • Normal kontering görs men skiljs ut med projektkod som är 654321.
  • Eftersom Region Halland är skyldig att lämna kontrolluppgift måste fullständigt personnummer, namn och adress finnas på utbetalningsunderlaget.

Legitimation

När patient söker vård skall alltid fotolegitimation visas upp om han/hon inte är känd av personalen på mottagningen. Närmare rutiner för detta utformas vid varje arbetsplats.

Giltiga fotolegitimationer

  • Giltigt svenskt pass
  • Giltigt svenskt nationellt id-kort
  • Giltigt svenskt körkort
  • Giltigt svenskt SIS-märkt id-kort eller id-kort utfärdat av statlig myndighet, exempelvis Skatteverket
  • Andra giltiga pass, t ex personer bosatta utanför Sverige

LSS lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS – Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS är en rättighetslag för vissa funktionshindrade. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

LSS gäller för tre personkretsar

1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.

Rätt till insatser – Den som tillhör någon av de tre personkretsarna kan ha rätt till särskilda insatser för stöd och service.

Ansvarsfördelning – Från den 1 januari 2011 har Region Halland ansvar för råd och stöd till alla tre personkretsarna.

Råd och stöd är ett komplement till sjukvård, habilitering och socialtjänst. Insatsen är rådgivande och allmänt stödjande och ska beakta alla aspekter av funktionshindret.

Råd och stöd ska ges av personer med särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Det kan till exempel vara kurator, psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped eller dietist som ger råd och stöd.

Rådgivning och annat personligt stöd är kostnadsfritt enligt Lag om stöd och service till vissa funktonshindrade, § 21.

Den funktionshindrade kan få information, ansökningsblankett och hjälp med ansökan överallt där man söker sjukvård.

Ansökningsblankett finns på LINA/Administrativt stöd/Juridik/LSS.

Reglerna om sjukresa gäller inte vid råd och stöd enligt LSS. Kommunen ansvarar för övriga insatser enligt LSS.

LSS intyg är avgiftsfritt men patient får betala patientavgift för besöket som ligger till grund för intyget

Läs mer i lagen på webben.

Nationella termer med definitioner och regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken

Landstingsstyrelsen har beslutat, § 16/01, att följa de på nationell nivå framtagna definitionerna och regelverk avseende hälso- och sjukvårdsstatistik att tillämpas fr om 1 januari 2001.

För att ta fram gemensamma riktlinjer för Region Hallands del finns i Regionen två termgrupper, Vårdadministrativa termgruppen Dafne och en grupp för Journaltermer. I applikationen VAS på LINA:s första sida går det att läsa om grupperna.

Socialstyrelsens Termbank.

Patientsäkerhetslag

utdrag ur

1 § Denna lag syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso -och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet. I lagen finns bestämmelser om

  • Anmälan av verksamhet m.m. (2 kap.),
  • Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete (3 kap.),
  • Behörighetsfrågor (4 kap.),
  • Begränsningar i rätten för andra än hälso – och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder (5 kap.),
  • Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal m.fl. (6 kap.),
  • Socialstyrelsens tillsyn (7 kap.),
  • Prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.),
  • Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (9 kap.), och
  • Straffbestämmelser och överklagande m.m. (10 kap.).

Allmänna bestämmelser om mål och krav på hälso- och sjukvården och tandvården finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125).

Läs mer i Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659.

PUL – Personuppgiftslagen

Information till patienter om registerutdrag

Patient har rätt enligt personuppgiftslagen, § 26 PUL, att en gång per år och utan avgift, få veta i vilka register patienten finns med och vad det står om patienten. Uppgifterna skall lämnas ut på papper. Sedvanlig sekretessprövning görs. Ansökan om registerutdrag enligt PUL skall ske skriftligt till den verksamhet som ansvarar för vården där patienten sökte och vara undertecknad av patienten själv.

Registerutdraget skickas till patienten i rekommenderat brev. Portot betalas av avsändaren.

Läs mer i lagen.

Redovisningsregler

För att underlätta avstämning av kassan rekommenderas att kassan redovisas varje dag.

Redovisning i VAS skall ske minst 2 ggr/månad plus sista arbetsdagen innan månadsskifte. Dock måste redovisning alltid ske när kontanter uppgår till 3000 kr exklusive växelkassa vilket innebär att daglig redovisning måste ske av många kassor.

Förvaltning kan besluta om avvikelse för beloppsgränsen 3 000 kr. En bedömning skall i dessa fall ske av de ekonomiska konsekvenserna av räntebortfall, säkerhetsrisk m m.

Kontroll av kvitto som erhålls från Loomis på inlämnade värdepåsar med kontanter skall göras kontinuerligt. Skulle någon redovisning komma bort upptäcks detta tidigare och kan lättare åtgärdas. Det ligger i kassaredogörarens eget intresse att få tillbaka kvitto på lämnade värdepåsar.

Remissregler

I Region Halland är remisskravet slopat för specialistvård på sjukhusen och till privat specialist. Remiss behövs ej heller för behandling hos sjukgymnast.

Vid planerad vård av utomlänspatienter skall respektive hemlandstings remissregler följas om ersättning för vården skall lämnas av hemlandstinget. Vårdgivaren skall kontrollera om patienten behöver remiss.

Skyddade personuppgifter

Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som huvudregel offentliga. I vissa fall kan det dock skada en person att uppgifter om denne lämnas ut och därför kan Skatteverket, efter ansökan, bevilja personförföljda personer skyddsåtgärder i olika nivåer.

En myndighet väljer själv hur den ska hantera sekretessmarkerade personuppgifter i sina system.

Sekretessmarkering – 7 kap 15 § Sekretesslagen

En person med sekretessmarkering bör kunna visa giltig legitimation vid besök i sjukvården.

Personen väljer själv om Skatteverkets adress skall stå på patientbrickan.

Skatteverket har i samråd med andra myndigheter utarbetat information och vägledning för att minska risken att sekretessmarkerade personuppgifter oavsiktligt lämnas ut.

Faktureringsrutiner för sekretessmarkerade personer

Samverkansavtal – Södra sjukvårdsregionen: Vård av sekretesskyddad patient kan faktureras när remiss föreligger. Fakturering sker till det landsting som remitterat patienten.

Västra sjukvårdsregionen: Vård av sekretesskyddad patient kan faktureras utan patientidentifikation.

Riksavtal för utomlänsvård – Vård vid abort: En kvinna kan valfritt söka öppen och sluten vård vid abort i andra landsting. Det ställs inga krav på remiss från hennes hemlandsting, som ersätter denna vård.

Kvarskrivning – 16 § Folkbokföringslagen – En kvarskriven person bör kunna visa giltig legitimation i sjukvården. Personen väljer själv om Skatteverkets adress skall stå på patientbrickan. Kvarskrivning kontrolleras hos Skatteverkets handläggare på Västra Regionen, tfn 010-573 54 30.

Vid vård av kvarskriven patient har vårdlandstinget inte rätt att debitera hemlandstinget.

Förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter

Skatteverket förmedlar vid behov post till ovanstående personer.

  • Lägg det som ska vidarebefordras i ett kuvert som förses med uppgift om personnummer, efternamn och förnamn. Om inte detta är känt, lämna så fullständiga uppgifter som möjligt om personen. Förslut kuvertet. Kuvertet ska vara försett med uppgift om avsändare inklusive postnummer så att Skatteverket kan återsända kuvertet om adressaten inte kan nås.
  • Lägg kuvert/kuverten i ett nytt kuvert som sänds till

    Skattekontor 2 Göteborg

    Box 2820

    403 20  Göteborg

Det går bra att kontakta Västra Regionen tfn 010-573 54 30för att få korrekt förmedlingsadress till andra skattekontor.

Läs mer om Skatteverkets information om skyddade personuppgifter.

Vård enligt smittskyddslagen

(lag SFS 2004:168)

Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar.

Åtgärderna skall vidtas med respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet. Smittskyddslagen (SmL) föreskriver att undersökning, vård och behandling är kostnadsfri för patienter med allmänfarlig sjukdom, om den behandlande läkaren bedömer att risken för smittspridning minskar.

Avgiftsfritt vid konstaterad allmänfarlig sjukdom

För patienter diagnostiserade med allmänfarlig sjukdom är all undersökning, vård och behandling avgiftsfri. Detta gäller även första besöket när patienten söker med misstanke eller symtom. Patientavgiften ska då återbetalas. Läkare avgör. Fr om 1 januari 2016 tas ordinarie patientavgift ut för uteblivet besök.

Läkarbesök och undersökning som föranleds av rimlig klinisk eller epidemiologisk misstanke om allmänfarlig sjukdom, och som läkaren bedömer minskar smittsamheten, är kostnadsfria för patienten. Detta förutsatt att vården ges inom regionens hälso- och sjukvård eller av läkare som får ersättning enligt lagen om läkarvårdsersättning eller enligt vårdavtal med regionen.

”Rimlig epidemiologisk misstanke” är läkarens bedömning att det föreligger behov att undersöka närstående eller andra kontakter till konstaterat smittade patienter, för att minska smittspridning. Patientavgiften nedsätts då till 0 kr.

Återbesök som är motiverade av smittskyddsskäl är kostnadsfria för patienten. Patienten betalar alltså för besök om infektionen är utläkt.

Kostnadsfrihet gäller inte för sådan vård, undersökning eller behandling som endast har indirekt betydelse för eventuell smittspridning, t ex behandling av missbruk eller psykologkontakt. Patienten betalar alltså för besök som föranleds av andra sjukdomar eller om infektionen är utläkt.

För STD-sjukdomarna räcker patientens egen misstanke om sjukdom för att avgiftsfrihet ska träda i kraft. Se vidare avsnitt om STD.

Avgiftsfria läkemedel

Läkemedel som ordineras med avsikt att direkt påverka och minska smittämnet kan skrivas ut ”fritt enligt SmL” vid riktad behandling av de sjukdomar som i lagens bilaga betecknas som allmänfarliga.

I praktiken gäller detta främst behandling av HIV-infektion, syfilis, gonorré, klamydia, tuberkulos, hepatit B, hepatit C, Giardia, Shigella, MRSA och PRP (pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin).

Uteblivet besök

F rom 1 januari 2016 tas ordinarie patientavgift ut för uteblivet tidsbeställt besök även om besöket i sig är gratis för smittskyddspatient.

Gällande lagstiftning etc.

Relevant lagtext, motivering och tolkning återfinns i följande dokument:

  • Smittskyddslagen (2004:168) [kap 7: 1-2 §§]
  • ”Ny smittskyddslag m.m.”, regeringens proposition 2003/04:30 med förarbeten [s. 194 ff] respektive
  • författningskommentarer [s. 239 ff]
  • Socialstyrelsens Meddelandeblad, juni 2005: ”Kostnadsfrihet vid undersökning, vård och behandling av
  • allmänfarlig sjukdom” [SoS art.nr. 2005-1-9]

Vem ersätter?

Smittskyddslagens bestämmelser gäller endast patientens kostnader. I Region Halland hanteras läkemedelskostnader enligt Smittskyddslagen centralt, under det att kostnader för besök och undersökning belastar den enhet som patienten söker.

För ytterligare information:

Smittskydd Halland

Länssjukhuset

301 85 Halmstad

Tel 035- 13 16 07

E-post smittskydd.lih@lthalland.se

Sluten vård

Patient som vårdas i sluten vård betalar vanlig vårdavgift.

Allmänfarliga sjukdomar (enligt bilaga till Smittskyddslagen 2004:168, 2004:877)

  • campylobacterinfektion
  • difteri
  • ebola (regeringsbeslut hösten 2014)
  • fågelinfluensa (H5N1)
  • infektion med enterohemorragisk E. coli (EHEC)
  • giardiainfektion
  • gonorré
  • hepatit A-E
  • hivinfektion
  • infektion med HTLV I eller II
  • klamydiainfektion
  • kolera
  • infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)
  • mjältbrand
  • paratyfoidfeber
  • pest
  • infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G
  • polio
  • rabies
  • salmonellainfektion
  • shigellainfektion
  • smittkoppor
  • svår akut respiratorisk sjukdom (SARS)
  • syfilis
  • tuberkulos
  • tyfoidfeber
  • virala hemorragiska febrar exklusive denguefeber och sorkfeber (nephropathia epidemica)”

Utländska medborgare och utlandssvenskar

För utländska medborgare och utlandssvenskar (ej folkbokförda i Sverige) som omfattas av förordning (EEG)1408/71 och (EEG) 883/2004, gäller samma regler som för folkbokförda. Försäkringskassan faktureras enligt utomlänsprislista minus eventuell patientavgift. Kopia på EU-kort/intyg/pass bifogas.

Utländska medborgare från övriga länder som inte är folkbokförda i Sverige, skall betala avgift enligt utomlänsprislista vid misstanke om vård enligt smittskyddslagen. Om det sedan konstateras att det rör sig om vård enligt smittskyddslagen återbetalas avgiften. För fortsatt vård gäller samma regler som för folkbokförda.

För utlandssvenskar från övriga länder som inte är folkbokförda i Sverige gäller samma regler som för folkbokförda. Försäkringskassan faktureras inte.

Kostnadsfrihet gäller för utländska sjömän när det gäller undersökning, vård, behandling och läkemedel vid gonorré, klamydia och syfilis enligt en internationell överenskommelse rörande vissa lättnader för sjömän vid behandling för könssjukdom.

Får asylsökande vård enligt smittskyddslagen tas ingen avgift ut av patienten. Regionkontoret lämnar ersättning efter reglerna i Avgiftshandboken.

Så länge utländska personer är i Sverige lyder de under svensk lag gällande smittskydd. Syftet med detta är att vi vill begränsa allmänfarliga sjukdomar.

Övriga tillämpningar

Görs provtagning för HIV-infektion i samband med att man söker visum, arbetsintyg för vissa länder eller med anledning av giftermål för vissa utländska medborgare räknas det som hälsovård och patientavgift tas ut enligt Gula Taxan.

Patient som får vaccin mot Hepatit B skall, efter tillbud med risk för blodsmitta, Hepatit B, hållas helt kostnadsfri. Har skadan skett i arbetet debiteras arbetsgivaren för patientavgift och vaccinkostnad. Om privatperson gjort sig illa och ingen uppenbar arbetsgivare finns står smittskyddsenheten för kostnaden. För patient som tillhör vissa riskgrupper där det finns medicinska skäl att rekommendera vaccination bör samråd ske med smittskyddsläkaren.

Patienter som smittats med Hepatit C via svensk sjukvård och har kvarstående kronisk Hepatit C skall ej betala patientavgift för öppen sjukvård som är en följd av Hepatit C.

Meddelas av PSR Personskadereglering AB.

Spårning av Hepatit C hos dem som fått blodtransfusion före 1992

Socialstyrelsen har i samråd med en expertgrupp tagit fram ett förslag (våren 2007) där landstingens huvudmän uppmanas att spåra vissa patientgrupper som fått blodtransfusion i Sverige 1965 till 1991.

Besöken är kostnadsfria för patienten (smittskyddslagen reglerar kostnadsfrihet för läkarbesök och undersökning som ”föranleds av rimlig klinisk eller epidemiologisk misstanke om allmänfarlig sjukdom”).

Socialförsäkring

Att vara inskriven i den svenska socialförsäkringen ger en person rätt till det svenska trygghetssystemet.  Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionsnedsättning samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan. Att vara medlem i den svenska socialförsäkringen ger ingen rätt till subventionering av avgifter för hälso- och sjukvård. För att betala vanlig subventionerad patientavgift krävs en folkbokföring.

STD- Sexually Transmissable Diseases

(Landstingsbeslut)

Enligt beslut i Landstinget Halland (1987), fr o m 1 jan 2011 Region Halland, är läkarundersökning, laboratorieundersökning och behandling (dock ej läkemedel) kostnadsfria för patienter med någon av de sjukdomar (eller vid misstanke därom) vilka anges nedan.

Herpes genitalis

Kondylom (könsvårtor, genital papillomvirusinfektion)

Trichomonas vaginalis infestation

Icke gonorrisk uretrit

Se också stycket om Smittskyddslagen avseende patientavgift för andra STD-sjukdomar som inte är upptagna i förteckningen ovan.

Vård till patienter som saknar betalningsförmåga

Patient har alltid rätt att få vård även om patienten saknar möjlighet att betala kontant eller med kort eller helt saknar betalningsförmåga. Vårdenheten ska ha möjlighet att lämna faktura eller inbetalningskort till patienter som inte kan betala på plats. Faktura ska likväl utställas när patienten har tidigare oreglerade skulder.

Vårdenhetens fakturerade belopp på sjukvård ska införas i patientens högkostnadsskydd. När patienten nått gränsvärdet ska frikort utställas till patienten. Detta gäller även om fakturor är obetalda. Detta förfaringssätt innebär att patientens skuld för erhållen sjukvård per 12-månadersperiod inte kan bli högre än gränsvärdet för högkostnadsskydd.

Vårdgivaren ska ha god kontroll på utfärdade fakturor. Vårdgivaren bör tillämpa rutiner för kundfordringar som möjliggör reglering patientens skuld när betalningsförmåga finns. I praktiken innebär detta att obetalda fakturor efter en viss tid överlåts på kreditinstitut för långtidsbevakning.

För Region Hallands egen del sker detta efter tre månader. Kreditinstitutet har möjlighet att under lång tid bevaka om individens betalningsförmåga förändas och när så sker åter skicka betalningspåminnelse. När individens skulder (eventuellt till flera borgenärer) uppgår till ett visst belopp kan kreditinstitutet ansöka hos Kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande.

Ärendegång för avgiftsfrågor

Förslag på förändringar i avgiftsfrågor som väcks av verksamheten förs i linjen, bereds och förankras i den egna förvaltningen. Därefter lämnas den till sin ekonomichef för att ingå i den vanliga budgetförhandlingen.

Dokument

Inställd vård, patientersättning

Inställd vård, patientersättning - blankett

Senast ändrad: