Direkt till innehållet

Våld i nära relationer

Ett stort folkhälsoproblem

Oavsett verksamhet möter medarbetare inom hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, ambulans och 1177 (i fortsättningen: "hälso- och sjukvård") människor som på olika sätt har erfarenhet av våld i nära relationer. Begreppet Våld i nära relationer omfattar våld i parrelationer, våld i familjer samt barn och vuxna som under sin uppväxt sett eller hört våld i sin familj.

Våld i nära relationer handlar både om psykiskt våld såsom systematisk kontroll, kränkningar, hot och isolering samt om fysiskt och sexuellt våld. Psykiskt och sexuellt våld förekommer såväl i verkliga livet som på nätet.

 

Starka samband med psykisk och fysisk ohälsa

Att ha varit utsatt för våld av någon närstående innebär ofta ett långvarigt lidande och stora kostnader för samhället. Många våldsutsatta söker vård upprepade gånger för akuta skador eller diffusa fysiska och psykiska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram. Hälso- och sjukvården har möjligheter men också ett ansvar att upptäcka våld, helst i ett så tidigt skede som möjligt. Genom samverkan med socialtjänsten ska de som utsatts erbjudas skydd, stöd och behandling. Vuxna som utövat våld ska också erbjudas stöd och behandling för att våldet ska upphöra. Beroende på våldets omfattning kan även rättsliga insatser behöva kopplas in. Men, helst ska risken för våld upptäckas så tidigt att det går att åtgärda situationen innan det krävs rättsliga åtgärder.

 

Död - den yttersta konsekvensen

Den yttersta konsekvensen av våld är att barn och vuxna blir dödade av en närstående. I Socialstyrelsens rapport, Dödsfallsutredningar 2016-2017, tydliggörs att de som dödats inte hade fått några frågor om våld när de sökt hälso- och sjukvård, en kort tid före de blev dödade. Hälso- och sjukvården hade i de flesta av dessa fall varken ställt rutinmässiga frågor eller frågor även då det funnits tecken på våld. Inte heller gärningspersonerna hade uppmärksammats utifrån risken för våldsutövande, trots att flera av dem hade haft kontakt med hälso- och sjukvården med anledning av psykisk ohälsa eller missbruksproblem kort tid före gärningen.

 

Rutinmässiga frågor om våld – ett sätt att främja hälsa och förebygga ohälsa

Att ställa rutinmässiga frågor är ett sätt att uppmärksamma våld i nära relationer och att upptäcka både de som varit våldsutsatta och de som utövat våld. Rutinmässigt frågande innebär att en verksamhet på ett systematiskt sätt med stöd av en genomtänkt rutin tillfrågar patienter om våld när de besöker en verksamhet. Frågorna ska ställs oberoende av om personalen har misstankar om våld i nära relationer eller inte. Detta ökar möjligheten, att barn och vuxna, som utsatts vågar berätta, oavsett om det är i ett tidigt eller sent skede. Det ökar också möjligheten att den som utsatt någon för våld vågar berätta.

Metoden att ställa rutinmässiga frågor om våld i nära relationer betyder inte att alla vårdtagare ska tillfrågas per automatik. Att till exempel ställa frågor om våld till alla som besöker en vårdcentral skulle sannolikt bli ohanterligt. Men att ställa rutinmässiga frågor till de som har symtom som skulle kunna ha sin grund i erfarenheter av våld är relevant. Metoden att rutinmässigt ställa frågor innebär att en verksamhet ska ta beslut om i vilka situationer det är relevant att en specifik grupp vårdtagare tillfrågas och av vem. På en vårdcentral skulle det kunna betyda att alla som söker för psykisk ohälsa eller diffus smärtproblematik tillfrågas rutinmässigt av den vårdgivare som har hand om besöket, t.ex. läkare, fysioterapeut, socionom eller sjuksköterska. Både psykisk ohälsa och diffus smärtproblematik har starka samband med våldserfarenhet såväl tidigare i livet som i närtid. Utifrån relevans bör även vårdtagare som har fysiska skador, som inte kan förklaras på annat sätt än med fysiskt våld från en annan person, få frågor om våldsutsatthet.

I Västra Götalandsregionen finns det exempel på verksamheter som under ett projekt ställt rutinmässiga frågor om våld. Rapporten finns att läsa här: Nu har vi kommit över tröskeln

I rapporten finns en lättläst sammanfattning på sidorna 7-10.

Rutinmässigt frågande om våld finns även i nedanstående länkar:

Att ställa frågor om våld, NCK

Att upptäcka och ställa frågor om våld i nära relationer, Socialstyrelsen

 

För att läsa mer om våld i nära relationer, se vänsterspalten.

Senast ändrad: