Direkt till innehållet

DNA Apolipoprotein E (ApoE) genotyp

Medicinsk bakgrund

Analysen DNA APOE genotyp utförs vid misstanke om Alzheimers sjukdom.

Alzheimers sjukdom är den vanligast förekommande demenssjukdomen och förväntas drabba ca 4-10% av befolkningen över 65 år [1,2]. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män.

I ca 20% av fallen kan Alzheimers härledas till en genetisk polymorfism i APOE-genen [1,3]. Apolipoprotein E (ApoE) är ett glykoprotein som produceras framförallt i levern och CNS [4-6]. ApoE finns på ytan hos lipoproteinpartiklar (VLDL, HDL, chylomikroner) och har betydelse för transport av blodfetter och upptag av dessa via LDL- och LRP-receptorer. Ett dysfunktionellt APOE leder till ökade plasmanivåer av kolesterol och triglycerider.

Det finns i huvudsak två olika polymorfier, eller sekvensvariationer, beskrivna för APOE-genen; den första vid aminosyraposition 112 och den andra vid aminosyraposition 158.

På DNA-nivå anges positionerna som rs429358 respektive rs7412 (rs = reference SNP ID number).

Detta ger upphov till tre naturligt förekommande olika allelvarianter:

  1. ApoE3

    Den vanligast förekommande allelen, normalallel. ApoE-proteinet har aminosyran cystein i position 112 och arginin i position 158.

  2. ApoE4

    Aminosyran cystein (C) är utbytt mot arginin (R) i position 112 i ApoE-proteinet (p.C112R)

  3. ApoE2

    Aminosyran arginin (R) är utbytt mot cystein (C) i position 158 i ApoE-proteinet (p.R158C)

E4-allelen medför en förhöjd risk att utveckla Alzheimers sjukdom, ca 3-4 gånger högre risk för heterozygota anlagsbärare och upp till ca 10 gånger högre risk för homozygota anlagsbärare [1,4]. E4-allelen är också associerad med förhöjda kolesterolvärden och ökad risk för hjärt och kärlsjukdom [7].

E2-allelen medför inte någon ökad risk att utveckla Alzheimers sjukdom.

Homozygoti för E2-allelen har en koppling till hyperlipoproteinemi typ III. Patienter med hyperlipoproteinemi typ III har i regel homozygot anlag för E2-allelen, men de allra flesta personer med denna genotyp (E2/E2) utvecklar aldrig hyperlipoproteinemi. Förekomst av E2 räcker alltså inte utan det behövs ytterligare metabolisk belastning, tex fetma eller diabetes, för att utveckla sjukdom [6].

Metod

DNA från leukocyter i helblod extraheras. Sekvensvariationerna i APOE-genen bestäms med realtids-PCR följt av smältpunktsanalys med sekvensspecifika hybridiseringsprober.

Referenser

[1] Genetisk testning av riskalleler för vanliga sjukdomar.

Graff C. och Nordenskjöld M. Läkartidningen nr 11 2008 volym 105.

[2] Ward A. et al. Prevalence of Apolipoprotein E4 Genotype and Homozygotes (APOE e4/4) among Patients Diagnosed with Alzheimer’s Disease: A Systematic Review and Meta-Analysis.

Neuroepidemiology 2012;38:1–17.

[3] OMIM entry: https://www.omim.org/entry/107741

[4] Holtzman DM. et al. Apolipoprotein E and Apolipoprotein E Receptors: Normal Biology and Roles in Alzheimer Disease.

Cold Spring Harb Perspect Med 2012;2:a006312

[5] Frisardi V. Apolipoprotein E Genotype: The Innocent Bystander or Active Bridge Between

Metabolic Syndrome and Cognitive Impairment?

Journal of Alzheimer’s Disease 30 (2012) S283–S304.

[6] Hauser PS. et al. Apolipoprotein E: from lipid transport to neurobiology.

Prog Lipid Res. 2011 January; 50(1): 62–74.

[7] Davignon J et al. Apolipoprotein E polymorphism and atherosclerosis.

Arteriosclerosis. 1988;8(1):1–21.

Senast ändrad: