Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård handlar om gemensam utveckling för en mer kunskapsbaserad, säker, personcentrerad, jämlik, tillgänglig och effektiv vård. Utifrån den nationella nivån arbetar Region Halland enligt en lokal kunskapsstyrningsprocess för att säkerställa att regionen samspelar kring hur kunskapen sprids och används.
Processen för kunskapsstyrning i Region Halland
I processen för kunskapsstyrning ingår remisshantering av nationella kunskapsstöd, ordnat införande, implementering, uppföljning och värdering av resultat samt ordinarie utvecklingsarbete utifrån resultat.
Bild som visar processen för kunskapsstyrning i Region Halland
Remiss kunskapsstöd
Nationella kunskapsstöd tas fram i form av vårdprogram, personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp, standardiserade vårdförlopp (cancer) och nationella vårdriktlinjer. Sakkunniga från berörda verksamheter lämnar synpunkter på innehållet i remissversionen. Regionkontoret samordnar arbetet och ansvarar för att lämna ett samlat regionalt remissvar till den nationella remissinstansen.
Ordnat införande
Ordnat införande innebär processen från att ny kunskap omhändertas av Region Halland till att Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut om följsamhet har kommunicerats till berörda verksamheter. Följande kunskapsstöd omfattas av processen för ordnat införande:
- nationella vårdprogram
- standardiserade vårdförlopp
- personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
- Socialstyrelsens nationella riktlinjer
- rekommendationer från NT-rådet om nya läkemedel och
- rekommendationer från MTP-rådet om ny medicinteknik
Här finns mer information om Region Hallands arbete med ordnat införande.
Implementering
Verksamhetscheferna i berörda förvaltningar ansvarar för implementering av aktuella kunskapsstöd.
Uppföljning och värdering av resultat
Uppföljning och värdering av resultat innebär att följa upp implementerad kunskap. Uppföljningen kan vara reglerad i det nationella kunskapsstödet och verksamhetschefen ansvarar för att uppföljning och att förbättring av verksamheten sker utifrån värderade resultat genom ordinarie utvecklingsarbete.
Programområden
26 nationella programområden (NPO) leder kunskapsstyrningen inom sitt respektive område. NPO består av experter med bred kompetens inom fältet och har representation från samtliga sjukvårdsregioner.
De nationella programområdena speglas på sjukvårdsregional och lokal nivå (Region Halland). Regionala programområden (RPO) verkar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och ska initiera och proaktivt arbeta med frågor för nationell och regional samordning, samt bidra med behovsanalys och omvärldsbevakning till NPO. RPO består av 1–2 ledamöter från deltagande regioner. En ledamot sitter med i NPO, det nationella programområdet, för respektive område.
Den lokala kunskapsstyrningen i Region Halland är integrerad med linjeorganisationen genom områdescheferna som ansvarar för merparten av alla programområden. Ett lokalt programområde (LPO) kan utgöras av ett regionalt processteam eller annan expertgrupp. För en del programområden har det funnits behov av att skapa nya LPO, så som LPO barn och unga.
Kunskapsstyrningssamverkan
I kunskapsstyrningssamverkan deltar områdeschefer alternativt utsedda ersättare till områdescheferna och andra personer med koppling till samverkansgrupperingar, så som regional chefsläkare och ordförande i läkemedelskommittén. Dessa möten är till för information och dialog om aktuella frågor som rör kunskapsstyrningsarbetet, på nationell, sjukvårdsregional och lokal nivå.
Region Hallands ledningssystem
Region Hallands ledningssystem fungerar som ett verktyg för att planera, leda, genomföra, utvärdera och förbättra verksamheten på ett systematiskt sätt. Ledningssystemet innehåller de mål som organisationen har satt och hur den arbetar för att nå dem. Ledningssystemet omfattar till exempel verksamhetsplaner och mål, policyer, riktlinjer, rutiner och arbetet med ständiga förbättringar.
Läs mer hos andra
Om kunskapsstyrning | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)