Direkt till innehållet

Nociceptiv-inflammatorisk smärta

Utlöses vid hotande eller manifest vävnadsskada p g a mekanisk, termisk eller kemisk retning av nociceptorer (fria nervändslut) i somatiska strukturer som hud, slemhinna, muskler, leder, hjärta, tarm, buk eller urinblåsa.

En del organ såsom lever, njure och hjärna innehåller få nociceptorer. De nociceptiva nervfibrerna finns i stället i omgivande kapsel eller hinnor (exempelvis hårda hjärnhinnan eller leverkapseln), samt i blodkärl och lymfkärl.

Nociceptiv smärta kan orsakas av inflammatoriskt tillstånd såsom till exempel smärta i samband med operationssår, fraktur, gallblåseinflammation eller njursten. Vid inflammatorisk reaktion frisätts smärtframkallande (algogena) ämnen; prostaglandiner, interleukiner och kininer.

- Smärta från mjukdelar: Upplevs som konstant, molande, lokaliserad till det skadade organet/kroppsdelen.

- Visceral smärta: Upplevs som diffus och molande, kan även vara kolikartad, utlösas av bland annat tänjning/sträckning, spasm, ischemi och inflammation.

- Skelett- och ledsmärta: Upplevs som intermittent, skarp, svidande, skärande, är ofta belastningsutlöst.

Smärta förläggs ibland till annan plats än där skadan är belägen (refererad smärta), detta beroende på nervernas placering i förhållande till varandra i ryggmärgen. Refererad smärta förekommer framför allt vid visceral och djup somatisk smärta, några exempel är; smärta i vänster arm vid peri-/myocardit, smärta i vänster axel vid mjältförstoring, smärta mellan skulderbladen vid sjukdom i nedre gallvägar eller bukspottkörteln. Den vanligaste refererade smärtan är menstruationssmärta som kan förläggas till ländryggen, sätesregionen eller insidan av låren.

Senast ändrad: