-1'>
I processen för kunskapsstyrning ingår remisshantering av nationella kunskapsstöd, ordnat införande, implementering, uppföljning och värdering av resultat samt ordinarie utvecklingsarbete utifrån resultat.
Bild som visar processen för kunskapsstyrning i Region Halland
Nationella kunskapsstöd
nationella-kunskapsstod-2'>
Kunskapsstöd är ett samlingsbegrepp för olika typer av stödmaterial anpassade för olika målgrupper inom hälso- och sjukvård samt socialtjänsten. Kunskapsstöden utgör en central del i nationell kunskapsstyrning och hos Socialstyrelsen. Kunskapsstöd tas fram av olika aktörer så som regioner, myndigheter och professionsföreningar. Följande kunskapsstöd tas fram inom ramen för nationell kunskapsstyrning:
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
personcentrerade-och-sammanhallna-vardforlopp-3'>
Vårdförlopp beskriver vad som ska göras, i vilken ordning och när. Fokus är på en sammanhållen, personcentrerad vårdprocess som sträcker sig över hela eller delar av vårdkedjan.
Vårdprogram
vardprogram-4'>
Ett vårdprogram innehåller rekommendationer inom ett specifikt sjukdomsområde kring exempelvis utredning, behandling, rehabilitering, primärprevention och uppföljning.
Vårdriktlinjer
vardriktlinjer-5'>
Vårdriktlinjer fokuserar på en eller ett fåtal specifika åtgärder inom ett sjukdomsområde. Innehållet påminner om vårdprogram, men är mindre omfattande och mer avgränsat.
Kliniska kunskapsstöd
kliniska-kunskapsstod-6'>
Kliniska kunskapsstöd innehåller rekommendationer och vid behov regionala tillägg som ska stötta vårdpersonal i det dagliga patientarbetet. Regionala tillägg anpassar och förtydligar innehållet till Region Hallands förutsättningar, exempelvis ansvarsfördelning mellan vårdnivåer och remissrutiner. Regionala tillägg kan endast göras i kliniska kunskapsstöd.
Kunskapsstöd på remiss
kunskapsstod-pa-remiss-7'>
För att säkerställa kunskapsstödens kvalitet finns ett system med nationella remisser och synpunktsinhämtningar. Nya remisser publiceras vid fyra tillfällen per år. Regionkontoret samordnar arbetet och ansvarar för att lämna ett samlat regionalt remissvar till nationell nivå, utifrån synpunkter från sakkunniga i berörda verksamheter.
För en del kunskapsstöd genomförs en så kallad synpunktsinhämtning i stället för fullskalig nationell remiss. Dessa handläggs inte i Region Halland och besvaras inte till nationell nivå.
Ordnat införande
ordnat-inforande-8'>
Ordnat införande innebär processen från att ny kunskap omhändertas av Region Halland till att Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut om följsamhet har kommunicerats till berörda verksamheter. Följande nationella kunskapsstöd omfattas av processen för ordnat införande:
-
Socialstyrelsens nationella riktlinjer
-
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
-
Standardiserade vårdförlopp
-
Vårdprogram
-
Rekommendationer från NT-rådet om nya läkemedel och
-
Rekommendationer från MTP-rådet om ny medicinteknik.
Här finns mer information om Region Hallands arbete med ordnat införande.
Implementering
implementering-9'>
Verksamhetscheferna i berörda förvaltningar ansvarar för implementering av aktuella kunskapsstöd.
Uppföljning och värdering av resultat
uppfoljning-och-vardering-av-resultat-10'>
Uppföljning och värdering av resultat innebär att följa upp implementerad kunskap. Uppföljningen kan vara reglerad i det nationella kunskapsstödet. Verksamhetschefen ansvarar för att uppföljning och att förbättring av verksamheten sker utifrån värderade resultat genom ordinarie utvecklingsarbete.
Nationella programområden (NPO)
nationella programomraden npo-11'>
26 nationella programområden (NPO) leder kunskapsstyrningen inom sitt respektive område. NPO består av experter med bred kompetens inom fältet och har representation från samtliga sjukvårdsregioner. En sammanställning av alla NPO insatsområden som prioriterats för 2025–2026 finns här:
Programområden och samverkansgrupper | Kunskapsstyrning vård | SKR.
Regionala och lokala programområden
regionala-och-lokala-programomraden-12'>
De nationella programområdena speglas på sjukvårdsregional och lokal nivå (Region Halland). Regionala programområden (RPO) verkar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och ska initiera och proaktivt arbeta med frågor för nationell och regional samordning, samt bidra med behovsanalys och omvärldsbevakning till NPO. RPO består av 1–2 ledamöter från deltagande regioner. En ledamot sitter med i NPO, det nationella programområdet, för respektive område.
Den lokala kunskapsstyrningen i Region Halland är integrerad med linjeorganisationen genom områdescheferna som ansvarar för merparten av alla programområden. Ett lokalt programområde (LPO) kan utgöras av ett regionalt processteam eller annan expertgrupp. För en del programområden har det funnits behov av att skapa nya LPO, så som LPO barn och unga.
Kunskapsstyrningssamverkan
kunskapsstyrningssamverkan -13'>
I kunskapsstyrningssamverkan deltar områdeschefer alternativt utsedda ersättare till områdescheferna och andra personer med koppling till samverkansgrupperingar, så som regional chefsläkare och ordförande i läkemedelskommittén. Dessa möten är till för information och dialog om aktuella frågor som rör kunskapsstyrningsarbetet, på nationell, sjukvårdsregional och lokal nivå.
Ledningssystem
ledningssystem-14'>
Region Halland är enligt lag skyldiga att ha ett ledningssystem, med syfte att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten.
Ett ledningssystem används för att göra en verksamhet effektivare så att man kan nå sina mål. Ledningssystemet innebär i praktiken ett långsiktigt, målmedvetet och systematiskt arbete för att förbättra verksamheten.
Ett flertal processer och arbetssätt samverkar inom ledningssystemet för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
Ledningssystemet är ledningens verktyg för att styra och möjliggör ordning och reda i verksamheten, för att förebygga skador, missförhållanden och andra avvikelser.
Region Hallands ledningssystem
region-hallands-ledningssystem-15'>
I Region Hallands ledningssystem ingår
-
gällande lagar och förordningar,
-
egna styrande dokument,
-
årlig mål- och budgetprocess som inkluderar uppföljning,
-
riskanalys och internkontroll,
-
intern och extern revision,
-
klagomålshantering, avvikelserapportering och visselblåsfunktion
Dokument och annan information som tas fram inom ledningssystemets processer diarieförs och hålls tillgängliga internt och externt utifrån gällande regler. Genom dessa processer följs utfallet av given styrning upp och läggs som underlag till kommande beslut. Därigenom skapas en långsiktig och systematisk styrning mot målen.
Läs mer hos andra
las-mer-hos-andra-16'>