Alarmsymtom

Här sammanställs symtom och fynd som finns angivna under misstanke och välgrundad misstanke i de standardiserade vårdförloppen. Observera att symtom och fynd måste ses i sitt sammanhang i respektive vårdförlopp och att symtomen också är vanliga i andra sjukdomstillstånd än cancer. Symtom som uppenbart leder tanken till ett visst vårdförlopp finns inte med i sammanställningen, till exempel ” nytillkommet indragen bröstvårta”.

Anemi

Anemi kan i första hand ge misstanke i tre vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se myelom, matstrups- och magsäckscancer och tjock- och ändtarmscancer. Se även allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Anala symtom

Se analcancer

Aptitlöshet, mättnadskänsla, viktnedgång

Aptitlöshet kan i första hand ge misstanke i två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se äggstockscancer och allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Tidig mättnadskänsla kan ge misstanke i två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se matstrups- och magsäckscancer och äggstockscancer.

Nytillkomna kräkningar kan ge misstanke om matstrups- och magsäckscancer.

Oavsiktlig viktnedgång kan i första hand ge misstanke i tre vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se maligna lymfom/, KLL, matstrups- och magsäckscancer samt allvarliga ospecifika symtom som kan vara cancer.

Buksymtom

Bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer.

Nydiagnostiserad IBS hos kvinnor över 50 år kan ge misstanke om äggstockscancer.

Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen kan ge misstanke om cancer i bukspottkörteln.

Ändrade avföringsmönster kan hos kvinnor även ge misstanke om äggstockscancer.

Ändring av annars stabila avföringsvanor i > 4 veckor utan annan förklaring hos patienter över 50 år ger välgrundad misstanke om tjock- och ändtarmscancer.

Ökat bukomfång och/eller trycksymtom från buken kan ge misstanke om äggstockscancer.

Bukfynd

Ascites kan ge misstanke om äggstockscancer.

Bäcken- eller bukexpansivitet kan ge misstanke om äggstockscancer.

Knöl i övre delen av buken kan ge misstanke i tre vårdförlopp, med remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer. Se cancer i bukspottkörtel, gallblåsa eller lever.

Palpabel mjälte kan ge misstanke om maligna lymfom, KLL.

Pyometra/hematometra kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.

Blödning

Blod i avföringen kan ge misstanke i två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant, se matstrups- och magsäckscancer, tjock- och ändtarmscancer och analcancer.

Blod i urinen kan ge välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan och övre urinvägarna. Det kan även ge misstanke om njurcancer.

Blödningstendens och blåmärken kan ge misstanke om akut leukemi.

Blodig sekretion från näsan kan ge misstanke om huvud-halscancer.

Nytillkomna menorragier/methrorragier hos pre-/perimenopausal kvinna kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.

Vaginal blödning som kontaktblödningar (till exempel blödning vid samlag), postmenopausal blödning, upprepade blödningar under graviditet utan obstetrisk orsak kan ge misstanke om livmoderhalscancer.

Postmenopausal blödning kan även ge misstanke om livmoderkroppscancer, men åtgärden är densamma (remiss till gynekolog - filterfunktion).

Bröstsymtom

Se bröstcancer

Nytillkommen bröstkörtelförstoring hos män utan annan uppenbar förklaring kan ge misstanke om testikelcancer.

Feber och infektioner

Feber, se i första hand maligna lymfom, KLL och i andra hand allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

Infektioner, återkommande eller under lång tid (mer än 2 veckor), kan ge misstanke om akut leukemi.

Återkommande bakteriella luftvägsinfektioner kan ge misstanke om myelom.

Gulsot och gallstas

Gulsot ger misstanke i två vårdförlopp, med remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer och beskrivningen i primärvårdsversionen är en sammanslagning av tre vårdförlopp. Se cancer i bukspottkörtel, gallblåsa eller lever.

Gallstas kan ge välgrundad misstanke i två vårdförlopp. Remittera till det vårdförlopp som du bedömer är mest relevant. Se cancer i bukspottkörtel, gallblåsa eller lever.

Hud

Hudförändring kan ge misstanke om hudmelanom

Huvud- och halssymtom

Huvudvärk kan under vissa omständigheter ge välgrundad misstanke om hjärntumör.

Recurrenspares ger välgrundad misstanke om lungcancer. Hos patienter med struma, även misstanke om sköldkörtelcancer.

Heshet, stämbandspares eller röstförändring hos patienter med struma kan ge misstanke om sköldkörtelcancer.

Sväljsvårigheter kan ge misstanke enligt två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se huvud- och halscancer och matstrups- och magsäckscancer.

Obstruktion av vena cava superior ger välgrundad misstanke om lungcancer.

Övriga symtom och fynd i huvud-halsregionen, se huvud- och halscancer.

Se även luftvägssymtom

Knöl

Huvud-halsregionen, se huvud-halscancer

Sköldkörteln, se sköldkörtelcancer

Bröst eller armhåla, se bröstcancer

Förstorad lymfkörtel, se maligna lymfom, KLL

Mjälte: Palpabel mjälte kan ge misstanke om maligna lymfom, KLL

Övre delen av buken: Kan ge misstanke i tre vårdförlopp, med remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer. Se cancer i bukspottkörtel, gallblåsa eller lever.

Flanken, se njurcancer

Resistens större än 5 cm ger välgrundad misstanke om mjukdelssarkom

Under muskelfascian (ej ruckbar vid spänd muskulatur), ger välgrundad misstanke om mjukdelssarkom oavsett storlek

Skelettet, se skelettsarkom

Prostata, se prostatacancer

Testikel, se testikelcancer

Laborationsavvikelser

AFP: Förhöjt värde som inte förklaras av leversjukdom ger välgrundad misstanke om testikelcancer

Beta-hCG: Förhöjt värde ger välgrundad misstanke om testikelcancer

Blödningsanemi (järnbristanemi) som inte förklaras av standardanemiutredning ger välgrundad misstanke om tjock- och ändtarmscancer

Cyto- eller histopatologiska fynd utgör nästan alltid välgrundad misstanke om aktuell diagnos. Se respektive diagnosområde

Hyperkalcemi kan ge misstanke om myelom. Se också allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Återkommande bakteriella luftvägsinfektioner kan ge misstanke om myelom

Hypogammaglobulinemi kan ge välgrundad misstanke om myelom tillsammans med symtom som tyder på myelom

Koagulationsprover: Avvikande koagulationsprover i kombination med avvikande blodstatus ger välgrundad misstanke om akut leukemi

Lymfocytos i differentialräkning (>10 x 109/L) ger välgrundad misstanke om maligna lymfom, KLL

M-komponent kan ge välgrundad misstanke om myelom

Monoklonala lätta kedjor i urinen >500 mg/dygn ger välgrundad misstanke om myelom

Omogna vita blodkroppar i perifert blod (till exempel blaster eller promyelocyter) ger välgrundad misstanke om akut leukemi

PSA: Förhöjt PSA ger i vissa fall välgrundad misstanke om prostatacancer

S-FLC kvot kan ge välgrundad misstanke om myelom

SR: Hög SR kan ge misstanke om myelom. Se också allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Se även anemi

Patologiska laboratorievärden utan uppenbar förklaring, t.ex. lågt blodvärde, förhöjt alkaliskt fosfatas, förhöjd sänka eller förhöjt kalcium, se allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Luftvägssymtom

Återkommande bakteriella luftvägsinfektioner kan ge misstanke om myelom

Pleuravätska utan annan uppenbar orsak kan ge misstanke om äggstockscancer

Övriga luftvägssymtom, se lungcancer

Lymfkörtel, förstorad

Se maligna lymfom, KLL

Förstorad lymfkörtel i huvud-halsregionen, se även huvud- och halscancer.

Förstorade lymfkörtlar i ljumskarna i kombination med vissa symtom från penis kan ge välgrundad misstanke om peniscancer

Metastasfynd

”Metastasfynd som ger misstanke om lungcancer” ger välgrundad misstanke om lungcancer

Skelettmetastaser utan känd primärtumör ska hos män ge misstanke om prostatacancer

Övriga metastaser utan känd primärtumör ger välgrundad misstanke om CUP

Nattsvettningar

Se maligna lymfom, KLL

Neurologiska symtom

Polyneuropathi eller rhizopathi kan ge misstanke om myelom

Övriga neurologiska symtom, se hjärntumörer

Skelettfynd

Osteoporos hos män och premenopausala kvinnor kan ge misstanke om myelom

Palpabel resistens i skelettet kan ge misstanke om skelettsarkom

Patologiska frakturer kan ge välgrundad misstanke om skelettsarkom, men även misstanke om myelom

Skelettmetastaser utan känd primärtumör ska hos män ge misstanke om prostatacancer

Skelettsymtom

Bäckensmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer

Ensidig svullnad eller vilovärk som kan härledas till skelettet kan ge misstanke om skelettsarkom

Skelettsmärta kan ge misstanke om prostatacancer men även om myelom, särskilt skelettsmärtor i rygg eller bröstkorg/revben. Djup, bestående skelettsmärta utan annan uppenbar förklaring kan ge misstanke om skelettsarkom.

Smärta

Bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring kan ge misstanke om lungcancer

Bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer

Ensidiga obehag eller smärtor i huvud-halsregionen kan ge misstanke om huvud- och halscancer

Huvudvärk kan under vissa omständigheter ge välgrundad misstanke om hjärntumör

Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen kan ge misstanke om cancer i bukspottkörteln

Smärta i flanken kan ge misstanke om njurcancer

Övrig smärta, se allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Sår som inte läker

Sår i huvud-halsregionen kan ge misstanke om huvud- och halscancer

Sår på bröstet kan ge misstanke om bröstcancer

Sår på penis kan ge misstanke om peniscancer

Trötthet och sjukdomskänsla

Nytillkommen trötthet och allmän sjukdomskänsla kan ge misstanke om akut leukemi

Se även allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Underlivssymtom, kvinnor

Ihållande, vattniga eller avvikande flytningar kan ge misstanke om livmoderhalscancer eller livmoderkroppscancer. Åtgärden är densamma i bägge fallen (remiss till gynekolog - filterfunktion).

Vaginal blödning i form av kontaktblödningar (t ex blödning vid samlag), postmenopausal blödning, upprepade blödningar under graviditet utan obstetrisk orsak kan ge misstanke om livmoderhalscancer.

Postmenopausal blödning kan även ge misstanke om livmoderkroppscancer.

Åtgärden är densamma i bägge fallen (remiss till gynekolog - filterfunktion)

Nytillkomna menorragier/methrorragier hos pre-/perimenopausal kvinna kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.

Underlivssymtom, män

Vissa symtom från penis kan ge misstanke om peniscancer. Symtom i kombination med förstorade lymfkörtlar i ljumskarna kan ge välgrundad misstanke om peniscancer.

Förändring, smärta, obehag och liknande i testikel kan ge misstanke om testikelcancer. Knöl i testikel ger välgrundad misstanke om testikelcancer.

Misstänkt bitestikelinflammation där symtomen kvarstår efter tre veckor trots behandling kan ge misstanke om testikelcancer.

Nydebuterat varikocele som ej tömmer sig i liggande kan ge misstanke om njurcancer.

Urinvägarna