Om sjukdomen
Hepatit B-virus sprids sexuellt eller via blod, men kan också spridas via mor till barn vid förlossning. Hepatit B orsakar en inflammation i levern och i de flesta fall läker den ut utan bestående men. Vid kronisk hepatit B finns antiviral behandling.
Behandlande läkares ansvar
Medicinskt omhändertagande
Ge patienten information om hepatit B-infektion samt hur det smittar. Remiss till Infektionskliniken för fortsatt omhändertagande.
Förhållningsregler och Smittskyddsblad
Förhållningsregler ges både muntligt och skriftligt till bekräftat fall och ska journalföras. Smittskyddsblad – Smittskyddsläkarföreningen (slf.se)
Smittspårning och åtgärder
Vid akut hepatit B görs smittspårning 6 månader tillbaka sedan symtomdebut, vid kronisk hepatit B kan tidsaspekten vara längre. Misstänkt smittkälla samt exponerade kontakter provtas och bedömning görs om postexpositionsprofylax behövs. Familjemedlemmar och sexualpartners erbjuds vaccination mot hepatit B om immunitet saknas. Se Smittskyddsblad - Smittskyddsläkarföreningen (slf.se) för mer information.
Postexpositionsprofylax
Postexpositionsprofylax bör ges inom 48 h.
Vid händelse av stickskada se sidan Blodsmitta där stödjande dokument finns som underlag för framtagande av lokala rutiner för privata vårdgivare och andra aktörer.
Vaccin
Klinisk anmälan i SmiNet
Görs här, senast dagen efter diagnos: https://www.folkhalsomyndigheten.se/sminet
Kostnadsfrihet
Vård och behandling vid hepatit B är kostnadsfri då det är en allmänfarlig sjukdom.
Länkar
Sjukdomsinformation om hepatit B — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)