Kloka kliniska val – ett sätt att göra vården bättre

Att ifrågasätta rutiner, reflektera över nya vetenskapliga rön och sluta göra saker i onödan – det är kärnan i ”Kloka kliniska val”. Konceptet handlar om att ständigt utveckla vården så att patienterna får rätt behandling baserad på bästa tillgängliga kunskap.

– Det handlar om att försöka hitta sätt att göra vården bättre genom att inte göra saker i onödan, förklarar Anders Åkvist, chefläkare i Region Halland. När ny vetenskaplig kunskap kommer, kan vi sluta göra sådant som vi har lärt oss och som inte fyller något värde för patienterna.

I vården kommer det hela tiden ny kunskap, vilket ibland kan leda till att man fortsätter göra vissa saker av gammal vana eller för säkerhets skull. Kloka kliniska val handlar om att ifrågasätta det man gör och reflektera över om det verkligen är värdefullt för patienterna.

– Det är något man gör på respektive klinik eller enhet – man tittar på vad vi gör för våra patienter och om är det rätt saker. Det handlar också om att reflektera över det tillsammans och sedan ta tag i och förändra det som man ser kan göras på ett annorlunda och smartare sätt, säger Anders.

Ett ansvar för dem som fattar beslut

Konceptet, Kloka kliniska val, kommer från en internationell modell, ursprungligen från Kanada och USA, och har stöttats av bland annat Svenska Läkarsällskapet. I Sverige har även Socialstyrelsen nyligen presenterat ett regeringsuppdrag om detta.

– Det är väldigt tydligt att det är de som fattar behandlings- och utredningsbeslut i vården som behöver jobba med detta utvecklingsarbete. Det är ingenting som man gör på en övergripande nivå, utan det är något som de som arbetar med vården av patienterna behöver fundera över, förklarar Anders.

Stöd från hela organisationen

Även om arbetet ska ske nära patienterna behöver det finnas ett stöd från organisationen.

– Det behövs ett stöd för att kunna göra de här analyserna och ta fram underlag som behövs. Det kan handla om statistik, ekonomi eller andra aspekter. Verksamhetschefer och chefläkare har en viktig roll i att stötta processen och se till att det finns förutsättningar för arbetet, säger Anders.

Han menar också att det är viktigt att det inte blir ännu en uppgift som läggs på, utan att det integreras i det ordinarie utvecklingsarbetet.

Konkreta exempel i Region Halland

I Region Halland finns redan flera goda exempel på Kloka kliniska val. Ett av dem handlar om blodtransfusioner, där kirurger själva identifierat att man överbehandlade.

– De har själva kommit på att det här är något som inte är riktigt okej, att de överbehandlar, och där har de gjort ett utvecklingsarbete, berättar Anders.
Ett annat exempel handlar om antibiotikabehandling och kortare behandlingstider.

Anders betonar att det inte bara är medicinska saker det handlar om. Det sker hela tiden utveckling även inom till exempel omvårdnad så också där finns mycket att vinna på arbete med Kloka kliniska val.

– Jag uppfattar att många verksamheter redan arbetar med detta på olika sätt i sin vardag, men tanken är att konceptet Kloka kliniska val kan vara ett stöd som gör det ännu enklare, säger Anders.

En del av ordinarie utvecklingsarbete

– Det är inget som säger att man måste sätta en etikett ”Kloka kliniska val” på sitt utvecklingsarbete. Min uppfattning är att många verksamheter gör detta på olika vis i sin vardag redan idag. Men det här är ett stöd som ska göra det ännu enklare, avslutar Anders Åkvist.

Mer information om Kloka kliniska val finns på Vårdgivarwebben.

Detta är första artikeln om Kloka kliniska val, inom kort kommer ytterligare två.