Om sjukdomen
Influensa är ett luftvägsvirus som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Influensa sprids via aerosol, dropp- eller kontaktsmitta och typiska symtom är hög feber, frossa, muskelvärk och torrhosta. Barn kan uppleva mer symtom från halsen än vuxna och de kan få kräkningar och diarré.
Smittsamheten börjar redan dygnet före symtomdebut och är som högst när man är som sjukast. Man bedöms vara smittsam så länge man har feber. Inkubationstiden är oftast mellan ett och tre dygn.
Alla blir inte svårt sjuka av influensa. Många misstar sannolikt infektionen för en vanlig förkylning, men enstaka patienter kan bli allvarligt sjuka. Det gäller framförallt patienter med underliggande riskfaktorer. Sekundärinfektioner vid influensa är en vanlig orsak till ett allvarligare förlopp.
Det finns fyra olika influensatyper. De varianter som orsakar den typiska sjukdomsbilden är Influensa A och B, vilket också är de varianter som ingår i influensadiagnostiken. Influensa C orsakar mild sjukdom och Influensa D har aldrig påvisats hos människa, men är vanlig hos boskap.
Influensavirus förändrar sig något från säsong till säsong och därför kan man insjukna igen. När det kommer ett nytt influensavirus saknar många människor immunitet och viruset kan då spridas lätt och orsaka större sjuklighet och utvecklas till en pandemi. Spanska sjukan (1918), Asiaten (1957) och Hong kong-pandemin (1968) är exempel på pandemisk influensa som inträffat det senaste seklet.
Behandlande läkares ansvar
Medicinskt omhändertagande
Informera patienten om provsvaret. Patienter med underliggande riskfaktorer kan vara i behov av behandling, se Terapirekommendationer samt rutin nederst på sida.
Smittspårning och åtgärder
Generellt ingen smittspårning. På SÄBO eller i annan skör miljö kan kartläggning av exponerade, med syftet att identifiera personer som bör sättas in på tidig behandling, vara aktuell.
Vaccination
Säsongsvaccin rekommenderas till personer som tillhör en medicinsk riskgrupp för svår sjukdom. Vaccinet ges vanligen oktober-december. Se Terapirekommendationer.
Varje år gör Världshälsoorganisationen, WHO, bedömningar om vilka virusstammar som förväntas cirkulera och vaccinet mot säsongsinfluensan varierar i sammansättning utifrån dessa rekommendationer. Vanligen ingår en kombination av tre eller fyra virusstammar; två influensa A- och en eller två Influensa B-typer.
Unga människor utvecklar i regel ett gott antikroppssvar efter vaccination, äldre personer och patienter med vissa kroniska sjukdomar svarar sämre. Skyddseffekten av vaccinet är således beroende av individuella faktorer, men givetvis också av hur väl den i samhället aktuella influensastammen överensstämmer med vaccinstammen. Det är därför inte förvånande att studier av influensavaccinets skyddseffekt visat stora variationer. För personer under 65 år med normalt immunförsvar anges ett genomsnittligt skydd mot klinisk influensa vara 60 - 80 procent vid god överensstämmelse mellan epidemistam och den stam som ingår i vaccinet.
Det finns även förstärkta vaccin som ger bättre immunsvar hos äldre och sköra individer. I Halland erbjuds ett ett högdosvaccin till särskilda grupper.
Även om skyddseffekten mot influensainfektion är ofullständig har ett stort antal studier visat att vaccination kan minska risken för allvarliga komplikationer och död i samband med influensa.
En nackdel med dagens influensavacciner är det kortvariga och subtypsspecifika skyddet. Ny vaccination måste därför genomföras inför varje influensasäsong.
Se Vaccination mot influensa på Vårdgivarwebben för samlad information om det praktiska genomförandet.
Klinisk anmälan i SmiNet
Anmälningspliktig endast från laboratoriet.
Kostnadsfrihet
Vaccination mot influensa är kostnadsfritt för riskgrupper i Halland enligt regionalt beslut.
Länkar
Sjukdomsinformation om influensa — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
Vaccination mot influensa — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)