Patientsäkerhet

Att vården är säker är en grundsten i allt kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvården.

Det övergripande målet med patientsäkerhetsarbetet är att minimera antalet skador i vården. Patienter ska inte skadas i samband med hälso- och sjukvårdande åtgärder eller på grund av att vården inte genomför de åtgärder som är motiverade för patienten. Skador som vården hade kunnat undvika kallas vårdskador.

Kunskap om patientsäkerhet behövs på olika nivåer i hälso- och sjukvården. Den behövs för att fatta väl avvägda beslut på en övergripande systemnivå, och den behövs i det direkta arbetet med enskilda patienter för att bedöma risker och föreslå åtgärder.

Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet

Sverige har en nationell handlingsplan (2020-2024) för ökad patientsäkerhet. Den nationella handlingsplanen ska stärka kommuner och regioner i det systematiska kvalitetsarbetet och bidra till att förebygga vårdskador. Den ska också stödja och samordna arbetet med patientsäkerhet i Sverige.

Förutsättningar för säker vård

I den nationella handlingsplanen lyfts fyra grundläggande förutsättningar i arbetet mot säkrare vård:

• engagerad ledning och tydlig styrning
• en god säkerhetskultur
• adekvat kunskap och kompetens
• patienten som medskapare

Prioriterade fokusområden för säker vård

Den nationella handlingsplanen innehåller fem prioriterade fokusområden för arbetet mot en säkrare vård. Fokusområdena utgår från de huvudsakliga utmaningarna inom patientsäkerhetsarbetet och utgör också en struktur för handlingsplanens nationella åtgärder.

• öka kunskap om inträffade vårdskador
• tillförlitliga och säkra system och processer
• säker vård här och nu
• stärka analys, lärande och utveckling
• öka riskmedvetenhet och beredskap

Agera för säker vård – Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020-2024 (pdf)

Regional handlingsplan för ökad patientsäkerhet

Region Halland har tagit fram en regional handlingsplan som kompletterar den nationella handlingsplanen. Den regionala handlingsplanen fokuserar i första hand på de områden som i nuläget bedöms som de strategiskt viktigaste och som utgör de största utmaningarna inom det övergripande patientsäkerhetsarbetet i Region Halland.

Den regionala handlingsplanen har pekat ut tre områden som särskilt viktiga för det regiongemensamma arbetet med patientsäkerhet:

• engagerad ledning
• adekvat kunskap och kompetens
• stärka analys, lärande och utveckling

Inom dessa områden har olika målsättningar formulerats. Målsättningarna handlar bland annat om:

• en tydlig struktur på alla enheter för hur avvikelser hanteras, analyseras och återkopplas
• ökad kompetens hos medarbetare och chefer i det systematiska patientsäkerhetsarbetet
• kopplingen mellan kompetensförsörjning och patientsäkerhet förtydligas
• utvecklade arbetsformer för att regionövergripande analysera risker, avvikelser och goda arbetssätt, särskilt i vårdens övergångar
• ökad regional samstämmighet i vårdriktlinjer och rutiner

Regional handlingsplan för ökad patientsäkerhet 2022-2024 (pdf)

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetslagen (PSL) innehåller bland annat bestämmelser som riktar sig både till vårdgivarna och till hälso- och sjukvårdspersonalen. Patientsäkerhetslagen gäller för all vård oavsett om det sker i privat eller offentlig regi. Syftet med lagen är att vården ska bli säkrare. Säkrare vård leder till färre vårdskador och därmed ökad patientsäkerhet.

Läs mer om Patientlagen (Socialstyrelsen)

Enligt patientsäkerhetslagen 3 kap, paragraf 10 ska vårdgivare senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen är en beskrivning av det systematiska patientsäkerhetsarbete som har skett under det gångna året, vilka åtgärder som gjorts för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Detta är ett led i det systematiska förbättrings- och patientsäkerhetsarbetet.

Idén med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska innehålla:

• Hur vårdgivaren har arbetat för att identifiera, analysera och minska riskerna i vården.
• Beskrivning av hur vårdpersonalen har bidragit till patientsäkerheten.
• Hur patienters och närståendes synpunkter på patientsäkerheten har hanterats.

Redogörelse för resultat som uppnåtts under föregående år. Det kan till exempel handla om att de vårdrelaterade infektionerna har minskat, att vårdgivaren infört tekniska system för att få ned vårdskadorna, eller att insamlingen av data om vårdskador blivit effektivare med hjälp av nya rutiner.

Mall till patientsäkerhetsberättelse

Mall till patientsäkerhetsberättelse (Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård) 

Region Hallands patientsäkerhetsberättelse

Region Hallands patientsäkerhetsberättelse

Systematiskt patientsäkerhetsarbete

Lära av misstag

Trots att vi är noggranna och medvetna om risker så går det aldrig att helt förhindra fel och misstag. Därför har vi system som gör att vi kan lära oss av våra misstag i det dagliga arbetet, till exempel avvikelsehantering, risk- och händelseanalyser samt Lex Mariaanmälningar.

Syftet med avvikelseregistrering, risk- och händelseanalyser är att höja patientsäkerheten inom vården genom att finna bakomliggande orsaker till en händelse, åtgärda dessa och förhindra att de uppkommer igen. Syftet är också att stödja verksamheten att göra förbättrings- och förändringsarbeten ur ett systemperspektiv samt att leda verksamheten mot ett ökat säkerhetsmedvetande.

Avvikelsehantering

En avvikelse är något som avviker från en rutin eller en icke förväntad händelse i verksamheten. Oavsett om det handlar om misstag, situationer som lett till eller kunnat leda till skada, felaktigheter, merarbete, tidsspillan eller irritation räkans det som en avvikelse.

Syftet med avvikelsehantering är att på ett systematiskt sätt ta hand om inträffade oönskade negativa händelser så att de inte ska inträffa igen.

Risk- och händelseanalyser

Syftet med en händelseanalys är att höja patientsäkerheten inom vården genom att finna bakomliggande orsaker till en händelse, åtgärda dessa och förhindra att de uppkommer igen.

Syftet är också att stödja verksamheten att göra förbättrings- och förändringsarbeten ur ett systemperspektiv samt att leda verksamheten mot ett ökat säkerhetsmedvetande.

Lex Mariaanmälningar

Vårdgivaren ska utreda och anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO:s ansvar när det gäller anmälningar enligt lex Maria är att granska vårdgivarens utredning.

Det är chefläkaren i respektive förvaltning som beslutar om anmälan enligt lex Maria.

Patientsäkerhetskultur

En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur.

En god säkerhetskultur innebär att alla i hälso- och sjukvården är medvetna om och vaksamma på de risker som kan uppstå. Det innebär även att organisationskulturen skapar en öppen dialog om vilka risker, tillstånd och omständigheter som påverkar patientsäkerheten. Säkerhetskulturen påverkar allt arbete – från högsta ledningen av hälso- och sjukvården till vårdteamens och personalens dagliga arbete.

En fungerande patientsäkerhetskultur består av flera grundläggande delar som hänger nära samman med varandra.

En säkerhetskultur är en informerad kultur. Det innebär att ledningen på alla nivåer och samtliga medarbetare har god kännedom om de mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer som påverkar säkerheten i vårdsystemet. Såväl medarbetare som chefer vet var gränserna går mellan säkert och osäkert arbete. De har kunskaper om hur riskfyllda situationer kan förutses och arbetar ständigt för att öka sin förmåga att skydda patienterna mot risker och avvikelser.

Säkerhetskulturen behöver kännetecknas av:

• ett aktivt arbete med att identifiera risker och skador och ett lika aktivt arbete med att minimera dessa.
• ett öppet arbetsklimat där personalen tryggt kan rapportera, diskutera och ställa frågor om säkerhet.
• ett icke-skuldbeläggande förhållningssätt.
• en organisation där alla lär av de negativa händelser som inträffat och av risken för sådana händelser samt av positiva resultat.

Patienten i patientsäkerhetsarbetet

Patienten som medskapare

En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet.

Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt och kan lita på att vården ges på lika villkor skapar tillit och förtroende. Aspekter som tillgänglighet, samordning och kontinuitet är också centrala.

Vården blir således säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och kan påverka vården utifrån sina önskemål och förutsättningar.

Även närstående har en central roll, i de fall patienten vill det. Det är även viktigt att patienter och närstående ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet

Patientförsäkringen (LÖF)

De som arbetar inom vården försöker ge patienter bästa möjliga vård. Ändå inträffar det tyvärr skador och felbehandlingar ibland. Därför är det viktigt att all medicinsk personal kan informera patienten om möjligheten att söka ersättning för skador i samband med hälso-, sjuk- och tandvård.

Vårdgivarens ansvar att informera patienten

Vårdgivaren ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonal har kännedom om skyldigheter att informera patienter om inträffade vårdskador, samt att nödvändiga rutiner finns i verksamheten.

Hälso- och sjukvårdspersonal ska snarast informera en patient som har drabbats av en vårdskada om (SFS 2014:821).

• att det inträffat en händelse som har medfört en vårdskada
• vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen
• möjligheten att anmäla klagomål till Inspektionen för vård och omsorg enligt 7 kap. 10 §
• möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) (Patientförsäkringen LÖF) eller från läkemedelsförsäkringen patientnämndernas verksamhet

Informationen ska lämnas till en närstående till patienten, om patienten begär det eller inte själv kan ta del av informationen.

Mätningar och uppföljning

En viktig del i det systematiska patientsäkerhetsarbetet handlar om att mäta och följa upp resultaten.

I Region Halland genomförs mätningar för att följa patientsäkerhetsarbetet, bland annat följs förekomst av:

• vårdrelaterade infektioner, VRI
• trycksår
• följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler
• patientsäkerhetskultur

Region Halland använder enkäten om Hållbart säkerhetsengagemang HSE (pdf), för att skapa dialog och reflektion kring medarbetarengagemang och patientsäkerhetskultur på arbetsplatsen.

Resultaten från mätningarna ligger sedan till grund för förbättringsarbete. Att få beskrivande data på hur det ser ut i vår verksamhet är en drivkraft att arbeta för att bli ännu bättre.

Vårdskador

Vårdskador är lidande som kunde undvikits om vården vidtagit rätt åtgärder. Arbetet för att bygga ett system som är så säkert att vårdskador inte uppstår är en av vårdens viktigaste uppgifter.

Vårdskador kan delas in i olika områden. Nedan presenteras några av de viktigaste.

Vårdrelaterade infektioner, VRI

Ett viktigt led i arbetet med att säkerställa hög kvalitet och säkerhet i vården är att förebygga och handlägga vårdrelaterade infektioner, och därmed minska lidandet för enskilda personer.

Förekomst av trycksår

Trycksår är en vårdskada som drabbar många, men som med systematiskt arbete kan förebyggas. Trycksår är långt ifrån triviala och kan ibland uppstå på bara någon timme – de är smärtsamma, tar lång tid att läka och kan rent av vara dödliga.

Att arbeta förebyggande är avgörande för att minska antalet trycksår. Enkla åtgärder som att ge tryckavlastning, hålla huden torr, motverka undernäring och vätskebrist kan ge snabba förbättringar. Färre trycksår minskar inte bara lidandet, utan leder till kortare vårdtider och effektivare vård.

Genom att aktualisera arbetet med trycksår på alla nivåer inom organisationen ökar medarbetarnas kunskaper om trycksår och våra patienter kan erbjudas en säkrare vård och behandling. Det är allas vårt ansvar att bedriva en säker vård.

Basala hygienrutiner och klädregler

I alla miljöer där det vistas många sjuka människor finns det också en ökad risk för att få en infektion. Därför är god hygien viktig i alla vårdverksamheter för att förhindra att smittor sprids. Följsamhet till basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Rutinerna ska genomföras vid alla vård- och omsorgssituationer och av all vårdpersonal. Varje år genomförs en regional mätning där både den specialiserade vården och närsjukvården deltar.

Korrekt handläggning av basala hygienrutiner och korrekt klädsel innebär:

• desinfektion av händer före patientnära arbete
• desinfektion av händer efter patientnära arbete
• användning av handskar
• användning av engångsförkläde eller skyddsrock
• kortärmad arbetsdräkt
• varken ringar, klockor eller armband
• kort eller uppsatt hår

Diagnostiska fel

Att rätt diagnos ställs i rätt tid utan fördröjningar eller osäkerheter är en viktig förutsättning för att minska risken för vårdskador där patienten drabbas av exempelvis försämrad prognos eller komplikationer. Mörkertalet inom området fördröjd eller missad diagnos är stort och förbättringar ställer stora krav på många olika delar av vårdsystemet och på personalens kompetens och verksamhetens rutiner. Diagnostiska fel kan bero på många olika orsaker, bland annat kognitiva fel hos den som bedriver utredningen.

Mer information om diagnostisk säkerhet finns hos Socialstyrelsen och sidan Diagnostiska fel (Socialstyrelsen)

Läs mer om vad du kan göra för att minska risken för kognitiva fel i presentationen Diagnostiskt säkerhet – kognitiva fallgropar (pdf). Presentationen kan med fördel användas som diskussionsunderlag.

Läkemedelsrelaterade skador

Läkemedelsbehandling är en vanligt förekommande och riskfylld vårdinsats. Undvikbara biverkningar och komplikationer till läkemedelsbehandling utgör en stor del av de vårdskador som hittills kunnat mätas.

Fallskador

Ett fall är en händelse då en person oavsiktligt hamnat på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. Fall räknas även när en person rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol.

Fallolyckor är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och är den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus. Varje år faller nästan 70 000 personer så illa att de behöver uppsöka akutvård. Drygt 1 000 personer dör på grund av fallolyckor, enligt Socialstyrelsen.