Vårdskador är lidande som kunde undvikits om vården vidtagit rätt åtgärder. Arbetet för att bygga ett system som är så säkert att vårdskador inte uppstår är en av vårdens viktigaste uppgifter.
Vårdskador kan delas in i olika områden. Nedan presenteras några av de viktigaste.
Vårdrelaterade infektioner, VRI
Ett viktigt led i arbetet med att säkerställa hög kvalitet och säkerhet i vården är att förebygga och handlägga vårdrelaterade infektioner, och därmed minska lidandet för enskilda personer.
Förekomst av trycksår
Trycksår är en vårdskada som drabbar många, men som med systematiskt arbete kan förebyggas. Trycksår är långt ifrån triviala och kan ibland uppstå på bara någon timme – de är smärtsamma, tar lång tid att läka och kan rent av vara dödliga.
Att arbeta förebyggande är avgörande för att minska antalet trycksår. Enkla åtgärder som att ge tryckavlastning, hålla huden torr, motverka undernäring och vätskebrist kan ge snabba förbättringar. Färre trycksår minskar inte bara lidandet, utan leder till kortare vårdtider och effektivare vård.
Genom att aktualisera arbetet med trycksår på alla nivåer inom organisationen ökar medarbetarnas kunskaper om trycksår och våra patienter kan erbjudas en säkrare vård och behandling. Det är allas vårt ansvar att bedriva en säker vård.
Basala hygienrutiner och klädregler
I alla miljöer där det vistas många sjuka människor finns det också en ökad risk för att få en infektion. Därför är god hygien viktig i alla vårdverksamheter för att förhindra att smittor sprids. Följsamhet till basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Rutinerna ska genomföras vid alla vård- och omsorgssituationer och av all vårdpersonal. Varje år genomförs en regional mätning där både den specialiserade vården och närsjukvården deltar.
Korrekt handläggning av basala hygienrutiner och korrekt klädsel innebär:
- desinfektion av händer före patientnära arbete
- desinfektion av händer efter patientnära arbete
- användning av handskar
- användning av engångsförkläde eller skyddsrock
- kortärmad arbetsdräkt
- varken ringar, klockor eller armband
- kort eller uppsatt hår
Diagnostiska fel
Att rätt diagnos ställs i rätt tid utan fördröjningar eller osäkerheter är en viktig förutsättning för att minska risken för vårdskador där patienten drabbas av exempelvis försämrad prognos eller komplikationer. Mörkertalet inom området fördröjd eller missad diagnos är stort och förbättringar ställer stora krav på många olika delar av vårdsystemet och på personalens kompetens och verksamhetens rutiner. Diagnostiska fel kan bero på många olika orsaker, bland annat kognitiva fel hos den som bedriver utredningen.
Mer information om diagnostisk säkerhet finns hos Socialstyrelsen och sidan Diagnostiska fel (Socialstyrelsen)
Läs mer om vad du kan göra för att minska risken för kognitiva fel i presentationen Diagnostiskt säkerhet – kognitiva fallgropar (pdf). Presentationen kan med fördel användas som diskussionsunderlag.
Läkemedelsrelaterade skador
Läkemedelsbehandling är en vanligt förekommande och riskfylld vårdinsats. Undvikbara biverkningar och komplikationer till läkemedelsbehandling utgör en stor del av de vårdskador som hittills kunnat mätas.
Fallskador
Ett fall är en händelse då en person oavsiktligt hamnat på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. Fall räknas även när en person rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol.
Fallolyckor är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och är den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus. Varje år faller nästan 70 000 personer så illa att de behöver uppsöka akutvård. Drygt 1 000 personer dör på grund av fallolyckor, enligt Socialstyrelsen.