Vid behandling av akut och postoperativ smärta hos barn ingår både farmakologiska och icke-farmakolologiska metoder. Vanliga akuta smärttillstånd hos barn är frakturer buksmärta, brännskador och sårskador. Procedurrelaterad smärta räknas även till den akuta smärtan.
Inför operation börjar behandlingen redan preoperativt med noggrann information till föräldrar och åldersadekvat information till barnet. En förälders oro överförs till barnet. Ett barn som är lugnt och tryggt vid anestesistart har mycket större möjlighet att få ett lugnt uppvaknande och en smärtfri postoperativ period. Det är viktigt att barnet görs delaktigt genom att få ålderanpassad information. Psykologiskt omhändertagande, minskad rädsla, information och tröst är särskilt viktigt i omhändertagandet av barn med smärta.
Postoperativt smärtomhändertagande bör inledas med preoperativ åldersanpassad information om det kirurgiska ingreppet, om den smärta som kan förväntas, om smärtskattning och smärtbehandling. Barnet och föräldrar ska informeras på ett ärligt sätt, om följande (SFAI, 2014):
- Smärta är vanligt efter kirurgi
- Vikten av att behandla smärta postoperativt
- Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse
- Smärtintensiteten varierar under dygnet
- Smärtan kommer att minska med tiden
- Behandlingsmål är en för barnet acceptabel smärtnivå
Smärtskattning och smärtbedömning: Metoder för att bedöma smärta hos barn är: kommunikation med barn och föräldrar, barns självskattning, beteendeskattning och fysiologiska variabler. Ett smärtskattningsinstrument är ett redskap och ett hjälpmedel i den sammansatta bedömningen av smärta. Det är barnet som vet bäst hur ont han/hon har. Informera om att smärtskattning görs regelbundet för att få veta om smärtlindringen fungerar. Undervisa barnet om hur smärtskattningsskalan fungerar. Den skala som passar barnet bäst ska användas. Varje barn har sitt eget referensvärde för vad som är acceptabel smärtnivå, smärtbehandlingen bör anpassas efter det.
- Smärtskattning (beteendeskattning) nyfödda barn; ALPS Neo, eller EDIN
- Preverbala barn 1 mån – 3 år, (beteendeskattning) FLACC
- Från ca 4 år, ansiktsskala (Faces Pain Scale – Revised, FPS-R) .Finns dock en risk att ansiktena som utrycker smärta, kan förväxlas av barnet med andra känslor t ex oro. Krävs noggrann förklaring om att det är smärta som avses.
- Barn från 5-6 år kan använda en enkel skala som innehåller ”ingen smärta”, ”lite smärta”, ”medelsvår smärta” och ”svår smärta”. (Pain Word Rating Scale, PWRS)
- Från 5-6 år, CAS (Coloured Analogue Scale).
- Från 7-8 år och uppåt Numerisk skala 0-10 (NRS) eller Verbalt beskrivande skala med orden; ingen-, lätt-, medelsvår- eller svår smärta.
Faktorer som påverkar smärtbedömningen: Rädsla och oro förstärker smärtupplevelsen. Ta reda på om det finns andra orsaker än smärta som gör barnet ledsen och orolig.
Behandling: Med bakgrund av att forskning påvisat att smärta är ett flerdimensionellt symtom, har användande av multimodala behandlingsmetoder utvecklats. Multimodal smärtbehandling innefattar användande av två eller fler analgetika samtidigt där även tillägg av icke farmakologisk behandlingsmetod kan ingå, såsom samtalsstöd, avledning, värme, kyla, fysisk aktivitet, massage eller transkutan elektrisk nervstimulering (TENS).
Läs mer om behandling i följande dokument:
Riktlinjer för smärtbehandling vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Läs mer hos andra:
Lundeberg och Olsson. Smärta och smärtbehandling hos barn och ungdomar. 2016. Studentlitteratur
Werner och Bäckryd. Akut och cancerrelaterad smärta, smärtmedicin volym 1. 2019. Liber
Chou, Gordon, De Leon-Casola, med fl. Management of postoperative pain: A clinical practice guideline from the American Pain Society…, 2016.
O´Rouke. The Measurement of Pain in Infants, Children, and Adolescents: from policy to practice. 2004. Phys Ther.