Direkt till innehållet

Allmänna frågor – Patientlagen

​Vilka möjligheter har en patient att välja vårdgivare i andra landsting?

En patient har möjlighet att välja öppen vård, primärvård, öppen specialiserad vård och öppen högspecialiserad vård, i andra landsting. Öppen specialiserad vård avser bland annat dagkirurgi och öppen högspecialiserad vård kan vara till exempel uppföljning av vissa cancerbehandlingar.

Får patienter från andra landsting söka privat vård i Region Halland?

Ja, alla patienter kan söka all offentligt finansierad öppenvård hos alla utförare i hela landet. Det gäller även hos privata vårdgivare som har landstingsavtal samt läkare och fysioterapeuter som ersätts enligt den så kallade nationella taxan.

Är det alltid det landsting där patienten bor som bekostar vården, oavsett var i landet vården ges?

Ja, så länge de remissreglerna följs.

Var går gränsen för vad som räknas som öppen vård?

Av 5 § hälso- och sjukvårdslagen framgår: ”För hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdinrättning ska det finnas sjukhus. Vård som ges under intagning benämns sluten vård. Annan hälso- och sjukvård benämns öppen vård.” Denna definition har inte förändrats i och med patientlagen.

Ingår dagkirurgi i specialiserad öppenvård?

Ja, med öppen vård avses i patientlagen primärvård och specialiserad vård som inte kräver intagning i vårdinrättning. Möjligheten att välja öppen specialistvård i ett annat landsting gäller under förutsättning att eventuella remisskrav för den öppna specialistvården i patientens hemlandsting eller i det landsting där patienten söker vård beaktas.

Även om inget formellt remisskrav gäller i Region Halland kan den vårdgivare som patienten söker vård hos behöva information av vårdgivare som patienten tidigare har besökt eller av patienten själv i samband med så kallad egenremiss. Detta kan behövas för att kunna bedöma vårdbehovet och för prioritering.

Vad gäller för så kallad högspecialiserad vård?

Möjligheten att välja utförare av öppen vård i hela landet omfattar även så kallad högspecialiserad vård, det vill säga exempelvis regionsjukvård enligt 9 § HSL, under förutsättning att vården inte kräver intagning på vårdinrättning. Patientens hemlandsting svarar för kostnaderna under förutsättning att hemlandstingets eventuella remissregler har beaktats.

Om en patient får öppen vård i ett annat landsting än hemlandstinget och det visar sig att personen behöver läggas in, till exempel för operation – hur ska hanteringen ske? Vem har ansvaret för vidare uppföljning?

Den utökade möjligheten att välja vård i annat landsting avser öppen vård. Visar det sig att patienten är i behov av slutenvård måste kontakt tas med patientens hemlandsting för ställningstagande. Ansvaret för uppföljning ligger alltid hos den vårdgivare som ger patienten vård.

Ska utomlänspatienter hanteras i samma kö som inomlänspatienter?

Alla patienter ska hanteras i en och samma kö. Det är den medicinska prioriteringen som gäller.

Kan ett landsting ”skicka hem” en patient för röntgen, tester med mera till hemlandstinget? Har en patient möjlighet att välja att få medicinsk service i andra landsting?

En vårdgivare kan aldrig ”skicka hem” en patient. Däremot ges patienten i riksavtalet för utomlänsvård möjlighet att – om patienten bedömts ha behov av detta – välja medicinsk service i ett annat landsting.

Omfattas patient som söker vård i ett annat landsting av det landstingets vårdgaranti?

Invånarna i Västra Götalandsregionen och Region Halland kan fritt välja vårdgivare inom primärvård, öppen och sluten länssjukvård, habilitering och tandvård vid parternas vårdenheter. Det åligger varje vårdenhet inom dessa verksamheter att bedöma, prioritera och behandla alla patienter som söker vård och är bosatta i Västra Götaland och Halland på lika villkor. Det innebär även att invånare som väljer valfrihetsvård i den andra regionen omfattas av vårdregionens vårdgaranti.

Patienter från övriga landsting/ regioner omfattas inte av vårdgarantin i vårdlandstinget. Patienten kan inte heller åberopa hemlandstingets vårdgaranti i samband med vård i ett annat landsting.

Fast vårdkontakt inom den specialiserade vården – Har patienten rätt att få en specifik fast vårdkontakt?

Fast vårdkontakt ska utses på begäran av patienten eller om patientens behov kräver detta. Patientens önskemål om vem som ska vara den fasta vårdkontakten ska tillgodoses så långt det är möjligt. Även patienter bosatta i andra landsting har rätt till fast vårdkontakt i Region Halland.

Måste den fasta vårdkontakten vara en läkare?

Det behöver inte vara en läkare. En fast vårdkontakt kan också vara någon annan i hälso- och sjukvårdspersonalen, till exempel en sjuksköterska eller psykolog. Men det kan också i vissa fall vara en mer administrativ funktion som koordinerar patientens vård. Detta är beroende på patientens medicinska och övriga behov.



Senast ändrad: