Stefan har varit med om 20 års utveckling av FaR

Samtal, recept, uppföljning. Det är tre viktiga beståndsdelar för den som vill stödja patienter långsiktigt till ett bättre liv genom mer fysisk aktivitet. Stefan Lundqvist har varit med och utvecklat FaR och FYSS allt sedan starten för 20 år sedan, och han är en av dem som halländska vårdmedarbetare möter i FaR-utbildningarna.

Det är ingen överdrift att säga att Göteborg är huvudstaden för användandet av fysisk aktivitet på recept (FaR) och fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). I Göteborg och Västra Götalandsregionen har man satsat mest och längst på FaR-metoden och det är också i Göteborg som flest patienter erbjuds FaR. En som varit med på hela den resan är fysioterapeuten Stefan Lundqvist, verksam vid Centrum för fysisk aktivitet i VGR.

100 forskare bidrog

– FaR och FYSS föddes i spåren av en kampanj som Folkhälsomyndigheten startade: Sätt Sverige i rörelse. Det behövdes konkreta verktyg för att hjälpa människor att komma igång, och då utvecklades FaR-metoden och som vetenskapligt stöd också FYSS. Drivande, då som nu, var den ideella organisationen YFA, Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, berättar Stefan.

– FYSS är en jätteproduktion där över 100 forskare har bidragit. Där redogörs för forskning och evidens kring effekterna av fysisk aktivitet och den är också en uppslagsbok med diagnosspecifika rekommendationer för 35 diagnoser. Den uppdaterades senast 2021 och finns nu i tryckt version, i kortform och digitalt under namnet e-FYSS.

Från förebyggande till behandling

Inledningsvis sågs FaR främst som verktyg för att förbättra hälsan, som förebyggande åtgärder för att människor skulle slippa bli sjuka. Men allt eftersom studier visat att fysisk aktivitet också har en behandlande verkan på många diagnoser har fokus förskjutits.

– Vi ser FaR mer och mer som ett förstahandsval för många riskfaktorer och sjukdomstillstånd. Det finns mycket evidens för det. Fysisk aktivitet är fritt från biverkningar om vi sköter det på ett bra sätt, och det ger positiva effekter på många organsystem samtidigt. Med farmaka behöver vi skriva ut ett preparat för varje diagnos eller tillstånd – och ibland motverkar de varandra.

Tre viktiga delar

Stefan vill gärna understryka de tre viktiga delarna som alla behövs för att fysisk aktivitet ska ge effekt genom livsstilsförändringar som håller över tid, allt individuellt avpassat för och i överenskommelse med patienten: Samtal – recept – uppföljning.

– I samtalet hittar vi tillsammans med patienten rätt form av fysisk aktivitet på rätt nivå. För den som inte är van gäller det att starta försiktigt. En lunchpromenad några gånger i veckan, eller att ta trapporna i stället för hissen. Även små förändringar ger effekt, sedan kan dosen ökas allteftersom.

– Receptet blir en påminnelse om det vi kommit överens om, och uppföljningen är ett viktigt stöd för att förändringen ska hålla i sig. Det ska vara lika naturligt att fråga hur det gått med det vi överenskommit i receptet som att följa upp hur en blodtryckssänkande medicin fungerar. Våra studier visar att patienterna uppskattar det långsiktiga stödet och det ger dem en trygghet när vi i vården följer upp hur livsstilsförändringen de gjort påverkat deras medicinska tillstånd.

”Träning” kan avskräcka

Runt om i världen arbetar hälso- och sjukvården på olika sätt för att människor ska röra mer på sig. Här har Sverige valt en något annorlunda väg, och det menar Stefan är en framgångsfaktor.

– På många håll talar man om ”träning”, men det kan ha en avskräckande effekt på människor som kanske har tråkiga erfarenheter från skolgymnastiken eller av andra orsaker inte känner sig bekväma med att träna. Genom att vi i stället pratar om stillasittande och fysisk aktivitet på olika intensitetsnivåer så blir det lättare att väcka intresset och få patienterna att haka på.

Nu är ambitionen att fler medarbetare inom hälso- och sjukvården ska använda FaR och FYSS i sitt dagliga arbete. Regioner runt om i landet har fått ett särskilt uppdrag från Socialstyrelsen och på många håll, liksom i Region Halland, anordnas bland annat regelbundna utbildningar i FaR-metoden och de verktyg som används.

Hinna med i tuff vardag

– Många medarbetare har ett genuint intresse för FaR och FYSS och ser att det ligger mycket i detta sätt att tänka och agera, men det finns naturligtvis också utmaningar. Hälso- och sjukvårdens medarbetare har en tuff vardag och ska hantera olika vårdreformer, följa ersättningssystem och påverkas naturligtvis också av invanda vårdkulturer, säger Stefan och ger ett konkret exempel på hur systemen kan påverka:

– Tidigare gav ersättningssystemet i VGR en viss ersättning när FaR användes, men det togs bort och då sjönk förskrivningen av FaR med 60 procent.

Men FaR-metoden lever och gör nytta trots utmaningarna.

– Vi har många kollegor som arbetar långsiktigt och ser vilken nytta den fysiska aktiviteten gör för deras patienter så de fortsätter att använda FaR trots avsaknad av stöd i ersättningssystemen. Dessa kollegor är våra vardagshjältar!

Fysisk aktivitet på recept (FaR)

Tidigare om FaR: Nytt regeringsuppdrag kring förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR)