All alkoholkonsumtion innebär en hälsorisk, även om riskerna vid låg konsumtion är små. Berusningsdrickande är alltid en risk och medför även en ökad förekomst av våld och olyckor. Daglig alkoholkonsumtion, även måttliga mängder, kan öka risken för att utveckla ett beroende.
Riskbruk av alkohol
Riskbruk av alkohol definieras som att dricka något av följande:
- 10 standardglas eller mer per vecka
- 4 standardglas eller mer per dryckestillfälle (så kallad intensivkonsumtion) en gång i månaden eller oftare
Dessa gränser gäller för både män och kvinnor.
Bild. Definitionen av standardglas, glas med 12 g alkohol. Bild från Nationellt vårdprogram för ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling.
För några grupper är alkohol mer riskfyllt än för andra, vilket särskilt ökar behovet av åtgärder. Detta gäller för barn och unga under 18 år, gravida och ammande, äldre samt personer med psykisk ohälsa.
All hälso- och sjukvårdspersonal ska i mötet med patienten kunna uppmärksamma riskfyllda alkoholvanor. Frågor om alkoholvanor har i många fall har hög klinisk relevans.
Stöd i patientmötet
Använd strukturen för arbetet med levnadsvanor: uppmärksamma, åtgärda och följ upp.
Bild. Struktur för arbetet med levnadsvanor. Bild från Nationellt vårdprogram för ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling.
Uppmärksamma
Inled samtal om alkohol med att be om lov att utforska personens alkoholvanor
- Dina alkoholvanor kan ha betydelse för din hälsa (sjukdom/tillstånd) och hur du mår. Är det okej att vi pratar en stund om dina alkoholvanor?
Använd något av följande för att få en uppfattning om personens alkoholvanor
- frågorna om alkohol i Region Hallands frågeformulär för levnadsvanor (Socialstyrelsens indikatorfrågor). För stöd se tillhörande Region Hallands frågeformulär – stöd för tolkning(endast för nedladdning). Frågeformuläret finns att beställa kostnadsfritt via vårdgivarwebben (se rubrik Levnadsvanor).
- Audit (Alcohol Use Disorder Identification)., För stöd se Audit – stöd för tolkning
- med hjälp av biomarkörer, exempelvis genom blodproverna CDT eller PEth.
Åtgärda
Återkoppla och diskutera resultatet av bedömningen med personen. Vid riskbruk av alkohol, ställ öppna frågor och utgå från personens tankar och funderingar:
- Vad känner du till om hur dina alkoholvanor kan påverka din hälsa (sjukdom/tillstånd)?
- Är det okej att jag berättar om hur dina alkoholvanor kan påverka din hälsa (sjukdom/tillstånd)?
- Vad skulle kunna få dig att fundera på att ändra dina alkoholvanor?
Enkla råd
Kan ges av den som uppmärksammat riskbruk av alkohol. Komplettera gärna med skriftlig information, se rubrik Levnadsvanor på broschyrbeställningen, eller digital information från www.1177.se. Erbjud rådgivande samtal.
Rådgivande samtal (rekommenderad åtgärd)
Innebär en mer omfattande och individanpassad rådgivning i dialog om alkohol. Läkemedelsstöd kan underlätta förändring av alkoholvanor. Kan kompletteras med uppföljning vid ett eller flera tillfällen.
Kvalificerat rådgivande samtal
Förutsätter att personalen har god kunskap och utbildning i metoden som används för samtalet. Kan användas när rådgivande samtal inte leder till önskad minskning av alkoholkonsumtionen.
Följ upp
För att utvärdera insatt åtgärd kan konsumtion i standardglas per vecka eller tillfälle, alternativt AUDIT, användas i kombination med kliniskt relevanta riskmarkörer.
Dokumentation
Arbetet med alkohol ska dokumenteras strukturerat i VAS eller motsvarande i annat journalsystem, se manual VAS – Levnadsvanor. Till stöd finns också en Lathund för dokumentation av levnadsvanor i VAS. Vid uppföljning ska en ny status dokumenteras.
Källor för mer information
www.1177.se, Tobak och alkohol
www.alkohollinjen.se, Alkohollinjen