Direkt till innehållet

Kunskapsstyrning

Vad är kunskapsstyrning?

Enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) definition är kunskapsstyrning svensk vårds gemensamma system för att leverera en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet.

Hälso-sjukvården i Sverige håller hög kvalitet men det finns skillnader i vården beroende på var man bor vilket medför ojämlikhet. Sveriges regioner har sedan 2018 ett gemensamt system för kunskapsstyrning. Sedan tidigare finns många kunskapsstöd och olika stöd för att arbeta evidensbaserat, till exempel nationella riktlinjer, vetenskapliga publikationer, vårdprogram etc. Genom att utveckla arbetssätt i samarbete krokar regioner arm med varandra, med kommuner, patient- och professionsföreningar, nationella myndigheter och forskarsamhället vilket ska bidra till att minska ojämlikheterna.

I kunskapsstyrningen ingår att utveckla, sprida och använda bästa kunskap och målet med kunskapsstyrningen är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgängligt. Fokus i systemet är att skapa en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning och stödja ett lärande arbetssätt i svensk hälso- och sjukvård.

Kunskapsstyrningen delas in i olika delar

  • kunskapsstöd
  • stöd till uppföljning och analys
  • stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap

Se SKR:s film om kunskapsstyrning: https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrningvard/omkunskapsstyrning.44726.html

Kunskapsstyrningssystemet bygger på en organisationsmodell med tre nivåer: mikro, meso och makro vars nivåer samspelar med varandra:

Mer information om nationell kunskapsstyrning finns här: Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)

Nationellt kliniskt kunskapsstöd är regionernas gemensamma infrastruktur för att ta fram, kvalitetssäkra, lagra och distribuera kunskapsinnehåll. Nationellt kliniskt kunskapsstöd ägs av Sveriges regioner, och är en del av Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård.

Processen för kunskapsstyrning i Region Halland

I processen för kunskapsstyrning ingår remisshantering av nationella kunskapsstöd, ordnat införande, implementering, uppföljning och värdering av resultat samt ordinarie utvecklingsarbete utifrån resultat.

Bild som visar processen för kunskapsstyrning i Region Halland

Remiss kunskapsstöd

Kunskapsstöd tas fram inom nationell kunskapsstyrning i form av nationella vårdprogram, personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp, standardiserade vårdförlopp (cancer) och nationella vårdriktlinjer. Sakkunniga från berörda verksamheterna lämnar synpunkter på innehållet i remissversionen. Svaret från regionen hålls ihop av Regionkontoret och skickas till den nationella remissinstansen.

Ordnat införande

Ordnat införande innebär processen från att ny kunskap, omhändertas av regionen till att Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut att följa de nationella kunskapsstöden har kommunicerats till berörda verksamheter. Ny kunskap i denna process omfattar:

  • nationella vårdprogram
  • standardiserade vårdförlopp
  • personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
  • nya riktlinjer från Socialstyrelsen
  • rekommendationer från NT-rådet om nya läkemedel och
  • rekommendationer från MTP-rådet om ny medicinteknik

Du kan läsa mer om ordnat införande om du klickar på knappen i vänsterspalten.

Implementering

Implementering av kunskapsstöd sker hos berörda förvaltningar. Det är ett verksamhetschefsansvar att den nya kunskapen implementeras.

Uppföljning och värdering av resultat

Uppföljning och värdering av resultat innebär att följa upp implementerad kunskap. Uppföljningen kan vara reglerad i det nationella kunskapsstödet och kan ske via kvalitetsregister. Verksamhetschefen är ansvarig för att uppföljning och att förbättring av verksamheten sker utifrån värderade resultat genom ordinarie utvecklingsarbete.

Programområden

Nationella programområden

Det finns 26 nationella programområden (NPO) varav ett är det nationella primärvårdsrådet. Dessa leder kunskapsstyrningen inom sina respektive områden. Ett NPO består av består av experter inom området och samtliga sex sjukvårdsregioner har en till två representanter med i NPO. De leder kunskapsstyrningen inom sitt respektive område. Ett NPO består av experter med bred kompetens inom fältet och har representation från samtliga sjukvårdsregioner.

Regionala programområden - sjukvårdsregional nivå

De nationella programområdena speglas på sjukvårdsregional nivå i regionala programområden, RPO. Dessa ska initiera frågor för den nationella samverkan samt anpassa och omsätta den kunskap som tas fram nationellt, och säkra att det når hela vägen ut till patientmötet.

Det huvudsakliga uppdraget är att:

– bidra med behovsanalys och omvärldsbevakning till NPO

– initiera och proaktivt arbeta med frågor för nationell och regional samordning

Varje RPO består av 1-2 ledamöter från de deltagande regionerna. En ledamot sitter med i NPO, det nationella programområdet, för respektive medicinskt område.

Lokala programområden

Kunskapsstyrningen på den lokala nivån ska spegla den nationella. Redan idag finns i Region Halland ett stort antal sakkunniggrupper inom olika områden som till exempel regionala processteam, expertgrupper och terapigrupper. Det är ett pågående arbete att bygga upp en lokal modell för kunskapsstyrning i Halland som knyter ihop alla befintliga delar till en helhet. Den ansvariga grupperingen för kunskapsstyrningen i Region Halland, Kunskapsstyrningssamverkan, består till största delen av områdeschefer och andra sakkunniga med beslutsmandat. Denna gruppering utser deltagare till lokala programområden (LPO). ). I Kunskapsstyrningssamverkan deltar också stödjande funktioner såsom till exempel läkemedel, patientsäkerhet, uppföljning och analys, FVIS och hälsoinformatik. Kunskapsstyrningen vävs därför in i regionens styrning vilket resulterar i att kunskapsstyrning åligger alla förvaltningar att arbeta med.

I februari 2022 anordnades en digital förmiddag med intressanta föreläsningar gällande kunskapsstyrning och den finns att ta del av här: länk till film.

Region Hallands ledningssystem

Region Hallands ledningssystem fungerar som ett stöd för att planera, leda, genomföra, utvärdera och förbättra verksamheten på ett systematiskt sätt. Ledningssystemet innehåller de mål som organisationen har satt och hur den arbetar för att nå dem. Ledningssystemet omfattar till exempel verksamhetsplaner och mål, policyer, riktlinjer, rutiner och arbetet med ständiga förbättringar.

Se Region Hallands rutin kring dokumentstruktur för information om vad dokumenten innebär och ska innehålla, hur de förhåller sig till varandra, vem som får fastställa, var dokumenten behöver förankras samt hur ofta de behöver uppdateras.

Senast ändrad: