Direkt till innehållet

Kunskapsstöd, vårdriktlinjer, kliniska erfarenheter

Här hittar du övergripande vårdriktlinjer för covid-19 och kunskapsunderlag som fylls på efter hand som det görs kliniska erfarenheter.


2020-05-18

Vägledning för bedömning av smittfrihet vid covid-19

Folkhälsomyndigheten har 14 maj publicerat en vägledning om kriterier för bedömning av smittfrihet vid covid-19. Grunden för smittfrihetbedömningen baseras på kliniska kriterier och tid från insjuknandet. De kliniska kriterierna som bedöms är framför allt feberfrihet och allmän förbättring. Kvarstående rethosta, nedsatt lukt- och smaksinne förekommer men bedöms inte korrelera till smittsamhet när övriga kriterier för smittfrihet uppfylls.

PCR-test ska inte användas för bedömning av smittfrihet (eftersom PCR-test kan detektera virus-RNA flera veckor efter sjukdom, men inte skilja på infektiöst och icke-infektiöst virus).

Symtomfria personer bör inte provtas.

Följande gäller för smittfrihet:

  • Personer med påvisad covid-19 som isoleras i hemmet kan bedömas som smittfria efter minst två dygns feberfrihet och allmän förbättring samt när det gått minst sju dygn sedan insjuknandet.
  • Personal inom vård och omsorg med misstänkt eller verifierad covid-19 bedöms smittfria efter minst två dygns feberfrihet och allmän förbättring samt när det gått minst sju dygn sedan insjuknandet. Denna grupp bör prioriteras för provtagning enligt provtagningsindikationen, även vid lindrig sjukdom. Provtagningen bör göras tidigt i sjukdomsförloppet (inom tre dygn från insjuknandet)
  • Symtomfria personer bör inte provtas. Om detta ändå sker bedöms de vara smittfria efter sju dagar från provtillfället. Om symtom utvecklas närmsta dagarna efter provtagning ska tiden omvärderas utifrån detta.
  • Personer i särskilt boende för äldre/korttidsboende, miljöer med särskilt känsliga individer bedöms smittfria efter minst två dygns feberfrihet och stabil klinisk förbättring samt 14 dagar från symtomdebut.

Sjukhusvårdade personer som haft

  • lindriga symtom utan allmänpåverkan som vårdats av annan orsak bedöms smittfria efter två dygns feberfrihet och allmän förbättring samt minst sju dagar sedan symtomdebut. Vid utskrivning till särskilt boende för äldre/korttidsvård gäller 14 dagar från symtomdebut enligt ovan.
  • svår sjukdom med syrgasbehov och eller allmänpåverkan men inte behövt IVA-vård bedöms smittfria efter minst två dygns feberfrihet med stabil klinisk förbättring samt minst 14 dagar från insjuknandet.
  • svår sjukdom (uttalad andningssvikt eller annan organsvikt) och vårdats på IVA bedöms smittfria efter minst två dygns feberfrihet och stabil klinisk förbättring samt minst 21 dagar sedan symtomdebut.

För immunsupprimerade personer måste individuell bedömning göras, men minst två dygns feberfrihet med stabil förbättring och minst 14 dagar efter symtomdebut rekommenderas för smittfrihet.

Uppdaterade smittskyddsblad

Smittskyddsbladen (en version för läkare, en för patienter, daterade 14 maj) för covid-19 är uppdaterade utifrån de nya kriterierna för smittfrihet som beskrivs ovan.


2020-05-18

Tyst hypoxi vid covid-19

Ett fenomen kallat tyst hypoxi har beskrivits vid covid-19. Detta innebär att patienten inte upplever dyspné trots sänkt syremättnad i blodet. Både patienten och vårdpersonal riskerar därmed att underskatta allvarlighetsgraden av tillståndet. Symtom vid tyst hypoxi är framför allt påtagligt nedsatt ork vid ansträngning. Patienter med denna anamnes behöver därför undersökas fysiskt.

Bakgrunden till varför tyst hypoxi uppstår är inte helt känt. En möjlig förklaring kan vara att andningssvikten vid covid-19 framför allt orsakas av försämrat gasutbyte mellan luften i alveolen och  kapillärerna.  Utbytet av syrgas är mycket känsligare än utbytet av koldioxid. Förmågan till ventilation dvs utbyte av luft mellan alveol och luften utanför kroppen är intakt och koldioxidnivåerna påverkas därför inte. Centrala kemoreceptorer som påverkar andningsdrive och upplevelse av dyspné är känsliga för stigande halt av koldioxid men inte för sjunkande syremättnad vilket påverkar andningsdriven på ett mindre medvetet sätt genom perifera kemoreceptorer. En annan möjlig bidragande förklaring är att kroppen kan ha förmåga att successivt vänja sig vid sjunkande syrenivåer likt vid vistelse på hög höjd.

Oavsett förklaringsmodell är det viktigt att uppmärksamma att den kliniska bilden vid andningssvikt orsakad av covid-19 kan skilja sig från andra tillstånd som vi har större klinisk erfarenhet av. Det är därför viktigt att komplettera anamnes med fysisk undersökning och kontroll av vitalparametrar inklusive syremättnad för de patienter som har symtom som kan tyda på nedsatt syresättningsförmåga.


2020-04-29

Kliniska erfarenheter från infektionskliniken – Helena Lindberg, medicinskt ledningsansvarig, Infektionskliniken

  • Det verkar finnas en ökad trombosbenägenhet bland de mer inflammatoriska och sjuka covid-19-patienterna. Riktlinjer för slutenvård och intensivvård/IMA håller på att skrivas. För närsjukvården gäller fortsatt gängse synsätt avseende trombossjukdom enligt Terapirekommendationerna. Om nya fakta kommer så kommer informationen att ändras där.
  • På våra inneliggande patienter ser vi att covid-19 ger tydligt en dålig aptit. Det har varit svårt att komma upp i uppställda kalorimål. Här kanske man kan vara extra generös med näringsdrycker till patienter med risk för undernäring?
  • Några patienter har presenterat sig med nästan enbart magsymtom som kräkning och diarré. Detta har vi hanterat på samma sätt som vanligt även detta.
  • Flera patienter upplevs lite "sega" i tanken, någon har varit mer encefalopatisk utan att annan förklaring har kunnat hittas. Vi har uppfattat dem som nästan lite predementa med igångsättningssvårigheter, initiativlöshet och förlångsammad tankeförmåga. Symtomen har successivt förbättrats under vårdtiden hos de jag känner till.


2020-04-24

Stöd för medicinsk bedömning av riskgrupper

Det har efterfrågats vägledning för hur patienter som vill ha intyg om att avstå från arbetsuppgifter ska bedömas. Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkaren har bedömt att den främsta medicinska riskgruppen är personer över 70 år. Också för individer med kraftigt nedsatt immunförsvar (exempelvis efter organtransplantation eller vid pågående cellgiftsbehandling) kan risken vara ökad och då behövs en individuell bedömning av behandlande läkare. Socialstyrelsen har nu identifierat fler riskgrupper och vi inväntar ytterligare riktlinjer och rekommendationer från nationella myndigheter för att kunna klargöra vad detta innebär för invånare, arbetstagare och vårdgivare.


2020-04-09

Film: Omhändertagande av covid-19-patient. En föreläsning av Jacob Söderlind, överläkare medicinkliniken


2020-04-01

Kliniska erfarenheter från infektionskliniken – Helena Lindberg, medicinskt ledningsansvarig, Infektionskliniken

  • De som blir riktigt sjuka blir snabbt försämrade efter första vårdkontakten med andningsbesvär. En del har behövt intuberas på akutrum eller direkt när de kommit till infektionsklinikens avdelning.
  • De flesta av dessa har varit sjuka i förkylning flera dagar men istället för förväntad virusutläkning försämras de med symtom som dyspné, tungandning, feber.
  • Flera har sökt vård tidigare men blivit hemskickade och sedan dröjt lite för länge med att komma tillbaka.
  • Flera har varit unga och kompenserat sin andningssvikt länge. OBS på andningsfrekvens mer än saturation viktigt!
  • Det är fortfarande sant att det för de flesta är en banal virusinfektion och att de flesta sannolikt ska hänvisas som vanligt - men det är viktigt att andningssymtom en bit in i infektionsförloppet inte bagatelliseras och att patienter får tydliga direktiv om vilka symtom som ska föranleda ny kontakt.

Senast ändrad: