Direkt till innehållet

Kunskapsstöd och vårdriktlinjer

Här hittar du övergripande vårdriktlinjer för covid-19 och kunskapsunderlag som fylls på efter hand som det görs kliniska erfarenheter.


2020-07-21

Vägledning för bedömning av immunitet

Folkhälsomyndigheten har publicerat en vägledning för bedömning av immunitet efter infektion med covid-19. Sammanfattningsvis anses följande personer ha någon form av immunitet:

  • Personer som testats positivt för covid-19 med PCR-test och där det gått minst 14 dagar efter insjuknande inkluderande minst 2 dygns feberfrihet med stabil klinisk förbättring
  • Personer med påvisbara IgG-antikroppar mot SARS-CoV-2 i antikroppstest som uppfyller prestandakriterier enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

För ovan beskrivna personer bedöms skyddet mot återinfektion kvarstå i upp till ett halvår från provtagningstillfället (PCR-testet eller antikroppspåvisningen).


2020-07-21 (uppdaterad)

Vägledning för bedömning av smittfrihet vid covid-19

Folkhälsomyndigheten publicerade den 14 maj en vägledning om kriterier för bedömning av smittfrihet vid covid-19. Denna uppdaterades 21 juli. Grunden för smittfrihetbedömningen baseras på kliniska kriterier och tid från insjuknandet. De kliniska kriterierna som bedöms är framför allt feberfrihet och allmän förbättring. Kvarstående rethosta, nedsatt lukt- och smaksinne förekommer men bedöms inte korrelera till smittsamhet när övriga kriterier för smittfrihet uppfylls.

PCR-test ska inte användas för bedömning av smittfrihet (eftersom PCR-test kan detektera virus-RNA flera veckor efter sjukdom, men inte skilja på infektiöst och icke-infektiöst virus).

Symtomfria personer provtas i normalfallet inte, men det kan vara aktuellt t ex i särskilda smittspårningssituationer eller screening (t ex på särskilda boende för äldre).

Följande gäller för smittfrihet:

  • Personer med påvisad covid-19 som isoleras i hemmet kan bedömas som smittfria efter minst två dygns feberfrihet och allmän förbättring samt när det gått minst sju dygn sedan insjuknandet.
  • Personal inom vård och omsorg med misstänkt eller verifierad covid-19 bedöms smittfria efter minst två dygns feberfrihet och allmän förbättring samt när det gått minst sju dygn sedan insjuknandet. Denna grupp bör prioriteras för provtagning enligt provtagningsindikationen, även vid lindrig sjukdom. Provtagningen bör göras tidigt i sjukdomsförloppet (inom tre dygn från insjuknandet)
  • Symtomfria personer: Symtomfria personer med positivt prov bedöms vara smittfria efter sju dagar från provtillfället. Om symtom utvecklas närmsta dagarna efter provtagning ska tiden omvärderas utifrån detta
  • Personer i särskilt boende för äldre/korttidsboende, miljöer med särskilt känsliga individer bedöms smittfria efter minst två dygns feberfrihet och stabil klinisk förbättring samt 14 dagar från symtomdebut.

Sjukhusvårdade personer som haft

  • lindriga symtom utan allmänpåverkan som vårdats av annan orsak bedöms smittfria efter två dygns feberfrihet och allmän förbättring samt minst sju dagar sedan symtomdebut. Vid utskrivning till särskilt boende för äldre/korttidsvård gäller 14 dagar från symtomdebut enligt ovan.
  • svår sjukdom med syrgasbehov och eller allmänpåverkan men inte behövt IVA-vård bedöms smittfria efter minst två dygns feberfrihet med stabil klinisk förbättring samt minst 14 dagar från insjuknandet.
  • svår sjukdom (uttalad andningssvikt eller annan organsvikt) och vårdats på IVA bedöms smittfria efter minst två dygns feberfrihet och stabil klinisk förbättring samt minst 21 dagar sedan symtomdebut. Om antikroppar mot SARS-CoV-2 kan påvisas med kvalitetssäkrad metod så stöder det att personen kan betraktas som smittfri.

För immunsupprimerade personer (t ex hematologisk malignitet, känd immunbristsjukdom, benmärgstransplantation de senaste 24 månaderna, organtransplantation de senaste 6 månaderna eller läkemedelsbehandling såsom immunmodulerande biologiska läkemedel, cytostatika eller steroider i hög dos under längre tid) måste individuell bedömning göras, men minst två dygns feberfrihet med stabil förbättring och 21 dagar efter symtomdebut rekommenderas. Om antikroppar mot SARS-CoV-2 kan påvisas med kvalitetssäkrad metod så stöder det att personen kan betraktas som smittfri.

Uppdaterade smittskyddsblad

Smittskyddsbladen (en version för läkare, en för patienter, daterade 14 maj) för covid-19 är uppdaterade utifrån de nya kriterierna för smittfrihet som beskrivs ovan.


2020-06-12

Stöd för psykisk hälsa i kristider

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har en lista för stöd i kristider, fördelad på olika åldersgrupper. Där finns länkar för tips och råd och till stödresurser. Den bygger på samlad kompetens från olika verksamheter. Du hittar den här:

Stöd för psykisk hälsa i kristider


2020-05-18

Tyst hypoxi vid covid-19

Ett fenomen kallat tyst hypoxi har beskrivits vid covid-19. Detta innebär att patienten inte upplever dyspné trots sänkt syremättnad i blodet. Både patienten och vårdpersonal riskerar därmed att underskatta allvarlighetsgraden av tillståndet. Symtom vid tyst hypoxi är framför allt påtagligt nedsatt ork vid ansträngning. Patienter med denna anamnes behöver därför undersökas fysiskt.

Bakgrunden till varför tyst hypoxi uppstår är inte helt känt. En möjlig förklaring kan vara att andningssvikten vid covid-19 framför allt orsakas av försämrat gasutbyte mellan luften i alveolen och  kapillärerna.  Utbytet av syrgas är mycket känsligare än utbytet av koldioxid. Förmågan till ventilation dvs utbyte av luft mellan alveol och luften utanför kroppen är intakt och koldioxidnivåerna påverkas därför inte. Centrala kemoreceptorer som påverkar andningsdrive och upplevelse av dyspné är känsliga för stigande halt av koldioxid men inte för sjunkande syremättnad vilket påverkar andningsdriven på ett mindre medvetet sätt genom perifera kemoreceptorer. En annan möjlig bidragande förklaring är att kroppen kan ha förmåga att successivt vänja sig vid sjunkande syrenivåer likt vid vistelse på hög höjd.

Oavsett förklaringsmodell är det viktigt att uppmärksamma att den kliniska bilden vid andningssvikt orsakad av covid-19 kan skilja sig från andra tillstånd som vi har större klinisk erfarenhet av. Det är därför viktigt att komplettera anamnes med fysisk undersökning och kontroll av vitalparametrar inklusive syremättnad för de patienter som har symtom som kan tyda på nedsatt syresättningsförmåga.


2020-04-09

Film: Omhändertagande av covid-19-patient. En föreläsning av Jacob Söderlind, överläkare medicinkliniken

Senast ändrad: