Direkt till innehållet

Analysförteckning

Sök på allt innehåll Sök endast på vas-kod
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Avliden-omhändertagande, handläggning vid obduktion och rättsmedicinsk undersökning ()

Analyserande lab:
Obduktion och bårhus Halmstad
Länssjukhuset, ingång 26
Tel. 035-131876
Remiss:
Bårhusblankett


Bårhusblankett
Kommentar/mer info:

 

Avliden - omhändertagande, handläggning vid obduktion och rättsmedicinsk undersökning

 


Syfte

Att beskriva omhändertagandet av en avliden person samt handläggning vid en eventuell obduktion eller rättsmedicinsk undersökning

 

Dödsfall - konstaterande

Ansvarig läkare ska konstatera dödsfall inom en timma efter dödsfall (eller så snart det är praktiskt möjligt). Detta ska göras för att närstående ska kunna ta avsked före transport till bårhus (3 - 4 timmar) efter dödsfall.

 

Dokumentation av dödsfall

Dödsfall registrering och anmälan

Den läkare som vid ett dödsfall har fastställt att döden inträtt ska i den avlidnes patientjournal ange

 

  • datum och klockslag för när döden fastställts
  • på vilket sätt döden fastställts, och
  • hur den avlidne identifierats

 

Fastställande av identitet

Den läkare som har fastställt att döden inträtt ska ansvara för att en avliden vars identitet är känd förses med ett identitetsband eller motsvarande, om ett sådant saknas.

 

Om personnummer saknas, bör den avlidnes namn samt samordningsnummer eller födelsedatum anges på identitetsbandet. Bandet bör fästas runt den avlidnes handled.

 

Yttre undersökning - omfattning

Den läkare som ska göra en yttre undersökning av en avliden ska klarlägga om det finns skäl att anmäla dödsfallet till Polismyndigheten (se Rättmedicinska undersökningar). Yttre undersökning görs enligt HSLF-FS 2015:15 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall

 

Omhändertagande av avliden på avdelningen, efter det att dödsfall konstaterats

 

  • Kontakta närstående omedelbart om dessa inte varit med vid dödsfallet och informera om möjligt orsaken till dödsfallet (om det inte finns hinder i sekretesslagen). Ge möjlighet att underrätta ytterligare närstående.
  • Den avlidne ska alltid tas om hand på ett värdigt sätt. Anpassa omhändertagandet till den avlidnes och närståendes önskemål. Erbjud alltid de närstående att vara med vid iordningsställandet av den avlidne. Tänk särskilt på att fråga om närståendes önskemål.
  • Fråga om det finns önskemål om kontakt med sjukhuskyrka, hemförsamling, annat trossamfund eller kurator (om dagtid).
  • Iordningsställ patient enligt instruktioner i Vårdhandboken (Omhändertagande av den döde). Låt förband, dränage samt öppna venvägar som kan ge läckage vid borttagande vara orört men avlägsna KAD, sond o d.
  • Erbjud närstående möjlighet till avskildhet, gärna något att äta och dricka. Se till att de inte lämnas ensam, om inte detta önskas.
  • Omhänderta tillhörigheter och värdesaker tillsammans med närstående. Om närstående inte är med bör två av personalen göra detta tillsammans. Påse eller dylikt ska tydligt märkas med personnummer och namn. Inga värdesaker ska medfölja till bårhus.
  • Informera närstående om möjligheten till ytterligare avsked i bårhusets avskedsrum. Observera att man då behöver avtala tid med sjukhuskyrka och/eller bårhuspersonal.
  • Lämna broschyren ”Hur gör jag nu?” till de närstående.
  • Registrera i VAS att patienten har avlidit under flik Patient/ Patientvyn/ Registrera avliden

 

 

Lokala rutiner och tillämpningar ska vid behov tas fram och dokumenteras vid varje enhet. Detta kan exempelvis gälla då kistläggning sker direkt på avdelningen eller då bårhuspersonal saknas på sjukhuset.

 

Omhändertagande av avliden på mottagning, efter det att dödsfall konstaterats

 

  • Remitterande klinik tar hand om sin avlidne patient.
  • Om patienten är remitterad från enhet som inte har jourlinje och vårdplatser på sjukhuset (såsom Blodcentral, Röntgenavdelningen, primärvården m.fl.) så ses patienten som ”medicinpatient” och transporteras till akutmottagningen.
  • Omhändertagande klinik skriver dödsbevis/dödsorsaksintyg enligt Rutin: Dödsfall - registrering och anmälan
  • Vid förvaring av patienttillhörigheter följs Rutin: Värdesaker. Värdesaker och förteckning över dessa (se Bilaga 1 Värdesaker – förteckning) förvaras på Bårhuset. 
  • I övrigt gäller samma rutiner som om patienten hade avlidit på avdelningen (se ovan). 

 

Inför transport till bårhus

 

  • Transport till bårhus bör ske utan onödigt dröjsmål (3 - 4 timmar efter dödsfall), när närstående har tagit avsked. Rummet bör göras mörkt och hållas så svalt som möjligt. Tänk på möjlighet till senare visning på bårhuset.
  • Se till att ID-band är fäst runt handled. Dessutom fästs alltid ett namnkort på utsidan av lakanet vid huvudändan.
  • Bårhusblankett fylls i (se bilaga 1 Bårhusblankett). Har patienten ett batteridrivet implantat såsom pacemaker ska detta anges på bårhusblanketten. Även smitta ska specificeras när det gäller blodsmitta (HIV, hepatit B och C), tuberkulos, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Kopia tas på bårhusblanketten som sedan scannas in i VAS så snart som det är praktiskt möjligt. Bårhusblanketten ska följa med kroppen till bårhuset där den lämnas på lokalt angiven plats.
  • Kalla på transportör, som tillsammans med personal från avdelningen för den avlidne till bårhuset.
  • Transport från avdelningen sker i patientens egen säng via hiss till källarplan och sedan vidare till bårhus, där den avlidne flyttas över till bårvagn. Den avlidne läggs på bårvagn med kudde (som finns på bårhuset).
  • All transport till bårhus bör utföras av två personer

  • Sängen förs tillbaka till vårdavdelning.

 

Telefonnummer

 

Hallands sjukhus Halmstad

Sjukhuskyrkan telefon: 34668, 34656 eller via växel.

Bårhuset telefon: 31876, 31877 - måndag - fredag: 07.00-15.30

 

Har patienten pacemaker tas den ut av tjänstgörande läkare.

 

 

 

Hallands sjukhus Varberg

Sjukhuskyrkan telefon: 81785, 81450 eller via växel.

Bårhuset telefon: 81367 - måndag - torsdag: 07.30-17.00, fredag 07.30-14.30

 

Har patienten pacemaker tas den ut av tjänstgörande läkare.

 

 

 

Falkenberg

Vaktmästare/transportör kallas på telefon 56306  - vardag 07.00 - 15.00.

 

Övrig tid transporteras kroppen av personal från vårdavdelningen till bårhus.

 

Har patienten pacemaker tas den ut av tjänstgörande läkare.

 

 

 

Hallands sjukhus Kungsbacka

Vaktmästare/transportör kallas på telefon 65212 (vardag 8.00 - 16.00).

 

Övrig tid transporteras kroppen av personal från vårdavdelningen till bårhus

 

Har patienten pacemaker tas den ut av tjänstgörande läkare.

 

 

 

På Bårhuset

På bårhuset ska finnas rutiner för hur obehöriga ska förhindras att göra intrång i bårhuslokalerna.

 

 Kroppen efter en avliden förvaras på ett lämpligt sätt för att undvika att behov av balsamering av sanitära skäl uppstår.

 

 Kontroll ska ske att en rättsmedicinsk undersökning eller klinisk obduktion som har planerats även har genomförts innan kroppen efter en avliden lämnas ut.

 

 Dokumentation och identifiering om vem som hämtar en kropp och värdesaker efter en avliden och om denne är en närstående eller en representant för en begravnings-byrå ska framgå av Bilaga 1 Bårhusblankett.

 

 I de fall en kropp efter en avliden inte har hämtats från bårhuset och det finns risk för att kroppen inte kommer att kremeras eller gravsättas senast en månad efter dödsfallet ska Skatteverket underrättas.

 

 

 

Visning HSV

Kvällar och helger händer det att sjukhuskyrkans präster/diakoner är behjälpliga med visning och avskedsstund av avlidna för närstående i bårhuset. Präster/diakoner efterfrågar hjälp av transportörer inom Regionservice med att ta fram den avlidna för visning och sedan ställa tillbaka den.

 

Handläggning - HSV

 

  • Sjukhuspräst/diakon kontaktar transportör kl. 07 -16 tel. 0340-4813 35, efter kl.18 tel. 0340 -48 13 34.
  • Transportör möter upp präst/diakon i bårhuset på avtalad tid
  • Transportören tar gemensamt med prästen/diakon fram kroppen, enligt lista på kylrum 2 eller där nyligen avlidna förvaras. Det ska finnas blankett med namn vid fotändan av britsen.
  • Prästen/diakon tar ansvar för kontroll av ID med ID-band på kroppen (ska finnas på både fot och arm)
  • Vagnen körs till visningsrummet.
  • När visningen är klar kontaktas transportören igen av präst/diakon.
  • Transportör och präst/diakon ställer gemensamt tillbaka kroppen i kylrum/fack.

 

 

Vid behov av rengöring av kroppen kan IVA om arbetsbelastningen tillåter det vara behjälpliga med att göra iordning kroppen inför visning. IVA kontaktas på telefon 0340-80440

 

Vid misstänkt rättsfall måste polisen kontaktas i förväg för att kontrollera att ett avsked kan göras och inte stör en eventuell utredning. Kontrollera med polisen om kroppen kan göras iordning.

 

Balsamering

Kroppen efter en avliden får balsameras om det av sanitära skäl är nödvändigt för att kroppen ska kunna bevaras till dess kremering eller gravsättning äger rum eller kroppen ska tas i anspråk för anatomisk dissektion.

 

 Efter en obduktion av en avliden bör den läkare som har utfört obduktionen ta initiativ till att kroppen, om det behövs av sanitära skäl, balsameras omedelbart.

 

I hälso- och sjukvården ska patientjournal föras vid balsamering. I journalen ska anges

 

  • vem som har utfört balsameringen och när den gjordes,

  • vem som har beslutat om balsamering av sanitära skäl

  • vem som har begärt balsamering

 

Dödsbevis och Dödsorsaksintyg

Se Rutin: Dödsfall - registrering och anmälan innan dödsbevis och dödsorsaksintyget fylls i.

 

En notering ska alltid göras i patientjournalen att dödsbevis och dödsorsaksintyg är utfärdat.

 

Sedan april 2001 har Socialstyrelsen ingen laglig rätt att ge ut en kopia på dödsorsaksintyget till närstående. Det är istället vårdens ansvar.

 

Avliden från annat land

 

Vilka omfattas?

 

  • Tillfälliga besökande exempelvis som turist
  • Asylsökande
  • Bott permanent i Sverige men önskemål om begravning i annat land

 

 

Vem ansvarar för den avlidne?

Den avlidne omhändertas enligt ovan. Närstående tar i normalfallet ansvar för den fortsatta handläggningen. De behöver emellertid vanligen hjälp av någon som kan ge information om transport, formella krav inklusive olika intyg, vem som står för kostnader etc. Närstående bör därför få hjälp med att kontakta begravnings-entreprenör, oftast den lokala på platsen men ibland kan entreprenör i hemlandet bli aktuell.

 

Saknas närstående eller om situationen på annat sätt är svår att reda ut brukar respektive lands konsulat kontaktas. Migrationsverket bör ha kännedom om asylsökanden. Vanligen kan identiteten styrkas med pass, körkort eller annan identitetshandling. Om identiteten är oklar kontaktas så snart som möjligt polismyndigheten. Patologavdelningens obduktionstekniker kan ofta svara på frågor eller komma med råd om lämpligt tillvägagångssätt.

 

 

Dokumentation

Begravningsentreprenör är behjälplig med följande dokumentation:

 

  1. Dödsbevis skickas till Skattemyndigheten, som i sin tur utfärdar motsvarande dokument som följer kistan till hemlandet.
  2. Dödsorsaksintyg ska också skickas till Skattemyndigheten, som på samma sätt som ovan utfärdar dokument att sändas med kistan.
  3. Passersedel (”likpass”) utfärdas av Skattemyndigheten och följer kistan vid transporten.
  4. Smittorisk kräver ibland intyg (fastställd blankett saknas) som utfärdas av ansvarig läkare.
  5. Intyg om kistans innehåll inklusive den avlidnes identitet utfärdas av begravningsentreprenör i samarbete med obduktionstekniker. Detta intyg krävs för utfärdande av passersedel enligt punkt 2 ovan.
  6. Eventuellt balsameringsintyg ges av obduktionstekniker i samråd med begravningsentreprenör.
  7. Speciella krav på kistans beskaffenhet framgår av Begravningsförordning (1990:1147, 40-43 §). Handläggs av obduktionstekniker i samråd med begravningsentreprenör.
  8. Utöver Skattemyndighetens intyg finns mallar för översättning till engelska av balsamerings- och förslutningsintyg. Detta ombesörjes av begravningsentreprenör i samarbete med obduktionstekniker.

 

 

Ovanstående gäller i de fall de avlidna kommer till bårhuset vid sjukhusen, men obduktionsteknikerna kan även vid dödsfall utanför sjukhusen ofta svara på frågor och ge vägledning.

 

Begravningsförordning (1990:1147) som ansluter till begravningslagen (1990:1144) täcker flertalet av de frågor som kan uppkomma. Information finns även på Svenska kyrkans hemsida.

 

 

Hemtransport

Begravningsentreprenör kontaktar SOS som sköter hemstransporten. Faktura skickas till närstående (se Avgiftshandboken)

 

Obduktion vid dödsfall inom slutenvård

Obduktion ska göras om dödsorsaken är oklar och det är av särskild betydelse att dödorsak fastställs (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kliniska obduktioner m.m.; SOSFS 1996:28):

 

  • Då patient inlagd vid sjukhuset avlider ska obduktion alltid övervägas.
  • Ställningstagande till obduktion görs i första hand av behandlande läkare. Vid tillfällen då diagnosen är känd och dödsfall kan förväntas bör ställningstagande till obduktion ha gjorts av behandlande läkare i förväg. I de fall då detta inte är möjligt eller då beslut inte kan vänta åligger det tjänstgörande läkare att ta ställning till obduktion så snart som möjligt efter att dödfallet konstaterats.
  • Då beslut tagits ska obduktionsremiss skrivas i VAS av behandlande/ tjänstgörande läkare inom 3 dagar efter dödfallet och skickas i VAS till Patologavdelningen i Halmstad.
  • Inför planerad obduktion ska minst en närstående informeras och om möjligt även efterhöra om den avlidnes inställning var känd. Man ska samtidigt upplysa om närståendes möjlighet att motsätta sig obduktion i de fall där kunskap om dödsorsaken inte är av särskild betydelse.
  • Obduktion får ske oberoende av den avlidnes inställning och de närståendes invändningar om det är av särskild betydelse att dödsorsaken fastställs.
  • Obduktion för andra syften såsom att få kunskap om sjukdom, skador eller inverkan av behandling får ske om den avlidnes inställning till obduktion är oklar och om närstående inte motsätter sig sådan åtgärd
  • Om en avliden har ett explosivt implantat, ska den läkare som utför den kliniska obduktionen av den avlidne ansvara för att implantatet avlägsnas i samband med obduktionen (SOSFS 1996:28)
  • Övriga praktiska rutiner och tillämpningar ska vid behov tas fram och dokumenteras på varje arbetsplats.

 

Om det vid en klinisk obduktion kommer fram omständigheter som talar för att en polisanmälan ska göras, ska den läkare som utför obduktionen ansvara för detta. Obduktionen ska avbrytas i avvaktan på besked från Polismyndigheten om rättsmedicinsk undersökning.

 

Rättmedicinska undersökningar

Rättsmedicinsk undersökning görs exempelvis i nedanstående fall. Den som utfärdar dödsbeviset är ansvarig för att kontakta polisen för ställningstagande om en rättsmedicinsk obduktion ska utföras.

 

  • Skada på kroppen som kan ha samband med dödsfallet
  • Olycksfall med dödlig utgång
  • Självmord
  • Mord/dråp/vållande till annans död
  • Förgiftning
  • När missbrukare anträffats död
  • Felbehandling inom hälso- och sjukvården
  • Helt oväntade dödsfall, exempelvis plötslig spädbarnsdöd
  • Okänd identitet trots efterforskningar

 

Av obduktionsföreskriften framgår att en klinisk obduktion inte får utföras när det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning.

 

Av Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2015:15) Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall framgår att dödsfallet snarast möjligt ska anmälas till polismyndighet och att dödsbeviset ska lämnas dit. Det är bara polismyndigheten och, i vissa fall, allmän domstol eller allmän åklagare som får besluta om en sådan undersökning. Den frågan kan alltså inte aktualiseras genom en remiss (motsvarande) till en rättsmedicinsk avdelning.

 

Om polis är inkopplad ska en papperskopia av dödsbeviset skrivas ut och faxas till Polismyndighetens två nummer senast nästkommande vardag. 

Polisen Halmstad, faxnummer 010-56 60835
Polisen Kungsbacka, faxnummer 010-56 60440

 

 

I föreskriften framgår även att polismyndigheten ska underrätta den som lämnat dödsbeviset, om det beslutas att någon rättsmedicinsk undersökning inte ska göras (avsnitt 5).

 

Frågan om en klinisk obduktion ska göras inom hälso- och sjukvården får då prövas med hänsyn till bl.a. vad som framkommit vid polisens utredning. Det kan vara motiverat att den läkare som utfärdat dödsbeviset i ett sådant fall samråder med polismyndigheten vid sin prövning.

 

 

Dokumentation av polisanmälan

Den läkare som har gjort en polisanmälan ska i den avlidnes patientjournal ange

 

  • tidpunkten för när anmälan gjordes,

  • när och på vilket sätt dödsbeviset lämnades till Polismyndigheten,

  • tidpunkten för när läkaren underrättades om Polismyndighetens beslut i de fall myndigheten beslutade att inte göra en rättsmedicinsk undersökning.

 

När ett dödsbevis lämnas till Polismyndigheten bör en kopia av dödsbeviset samtidigt skickas till Skatteverket.

 

 

 

 

 

Bilagor

 

Bilaga 1 Bårhusblankett

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Ackrediterad:
Nej
Biobank:
Ja
Uppdaterad:
2024-03-14 09:29